tag:blogger.com,1999:blog-60405165612296319802024-03-13T05:40:43.248-07:00Det var ein gong ... TAP, (2022), ein historisk roman frå Skudenes på 1880-talet, den nyaste boka mi, er ein frittståande oppfølgjar til "Alt vel". Den kan kjøpast ved sms til 98060938, kr 290,- inkl porto. (Alt vel: kr 150,- inkl porto).Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.comBlogger84125tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-87044063279473372802022-09-08T09:40:00.008-07:002022-09-09T11:20:11.680-07:00Då mannskapet på Sildøy redda liv.<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQRvy8eyQ3rfu8IQio1JUpbH1QmUZbhYOA5OqM0PKmdUlIzCxe8E_Sttwr_N7wvOcYrHC-tAfG5f7qbnFCyU4PnWZKpmt04Hggm1_OjT1o0KuEgfaUts2LxPWEdgo-rl-n7RmV9by8rOeA0iZpQzV9JizGX9CaQpfdL8DEJtFTgDqKXhD8c_q9HJs7/s3692/A7F7134F-3466-4311-9B49-12655266DEC5.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3692" data-original-width="2747" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQRvy8eyQ3rfu8IQio1JUpbH1QmUZbhYOA5OqM0PKmdUlIzCxe8E_Sttwr_N7wvOcYrHC-tAfG5f7qbnFCyU4PnWZKpmt04Hggm1_OjT1o0KuEgfaUts2LxPWEdgo-rl-n7RmV9by8rOeA0iZpQzV9JizGX9CaQpfdL8DEJtFTgDqKXhD8c_q9HJs7/s320/A7F7134F-3466-4311-9B49-12655266DEC5.jpeg" width="238" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p>Det er juli og året er 1941.</p><p>Fire (svært) unge gutar frå Bergenskanten vil over til England for å kjempa på alliert side mot nasistane.</p><p>Dei prøvde å få bli med på båtar som gjekk i Englandsfart, men lukkast ikkje. Så tok dei saka i eigne hender. Førebudde seg. Handla og skreiv avskjedsbrev til foreldra.</p><p>Så la dei av garde ut over det opne havet.</p><p>Nokre dagar var havet velvillig og let dei komma seg avgarde. Men så blei det tøffe dagar. Til slutt kom dei inn til Skudeneshavn, utmatta og tomme for ferskvatn. Her var dei heldige og kom seg inn mot land utan å bli observert av tyske vakter. Mannskapet på Sildøy var på veg mot land, då dei oppdag robåten. </p><p>60 år seinare var gutane tilbake i Skudenes og møtte redningsmennene sine. </p><p><br /></p><p>Ein av gutane skreiv ei dagbok etter minne då krigen var slutt. Den fekk far, Rolf Høines, og slik blei den med i boka "Med handemakt og hestekraft". Over 16 sider er historia fortalt, både om det som hende i 1941 og korleis det var å møta dei som berga livet deira.</p><p>Boka kan kjøpast hos meg for kr 150,- inkl. porto. (bestilling til 98060938). Kanskje er det også nokre eksemplar igjen hos bokhandelen.</p><p>Ein av gutane er no blitt ein svært gamal mann. Sonen hans kontakta meg i vinter, og no skal alle etterkommarane få seg ei bok der historia er med. I tillegg har sonen bedt meg mala redningsaksjonen. Det har eg gjort. Eg har bygd på informasjonen i dagboka. Sildøy har eg eit fått ganske nye bilde av, men sidan me skal tilbake til1941, har eg bygd på eit eldre bilde av båten. Truleg er Sildøy blitt noko endra med åra.</p><p>Då møtet mellom gutane og redningsmennene skulle arrangerast skulle ein tru det var lett å få tak i mennene det gjaldt. Men det tok si tid. Dei som hadde redda livet til dei fire gutane, hadde ikkje snakka så mykje om det som hende. "For me snakka aldri om det som skjedde under krigen", sa dei.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzaRJxHWISmeBldSSpbe4subFA0b0GQnq__0wWdyFHr8GpFeKY5A06jjUr7DVGEEV8tkENTMEZutBpK2JYOyRFW-ysXVsCWRLNDxZhxXNExZgXhljEyVy-ux4ISzZf5p_C5yVuzNKiYUbF1eOJTDsqnAuU6S6BIljuT1uLzaZEr8AKvkKC_TpaJ_9u/s4032/27770C20-88D8-43D1-B227-C9BCF1651863.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4032" data-original-width="3024" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzaRJxHWISmeBldSSpbe4subFA0b0GQnq__0wWdyFHr8GpFeKY5A06jjUr7DVGEEV8tkENTMEZutBpK2JYOyRFW-ysXVsCWRLNDxZhxXNExZgXhljEyVy-ux4ISzZf5p_C5yVuzNKiYUbF1eOJTDsqnAuU6S6BIljuT1uLzaZEr8AKvkKC_TpaJ_9u/s320/27770C20-88D8-43D1-B227-C9BCF1651863.jpeg" width="240" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEga145EOyzZJ6S8xdkeVM3AIpS1AIt7aqRiCkscCkn9ai7fRoaNJZmyFbVBQBf4wAOprkRuqb75xmmpdkB6mhMqtU-BZfRecdcQh1GM1K09RfjE6MZp3KGXOR3CRHc7kZgA-SEXA1HWjw_8wRligQTdTj17Pze7zgB3F54mugzEFAy_xmf2ZhITUw0w/s4032/53739FFC-F44D-4BA3-8417-7091D54991D8.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4032" data-original-width="3024" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEga145EOyzZJ6S8xdkeVM3AIpS1AIt7aqRiCkscCkn9ai7fRoaNJZmyFbVBQBf4wAOprkRuqb75xmmpdkB6mhMqtU-BZfRecdcQh1GM1K09RfjE6MZp3KGXOR3CRHc7kZgA-SEXA1HWjw_8wRligQTdTj17Pze7zgB3F54mugzEFAy_xmf2ZhITUw0w/w240-h320/53739FFC-F44D-4BA3-8417-7091D54991D8.jpeg" width="240" /></a></div><div style="text-align: right;"><span style="text-align: center;"><br /></span></div><blockquote style="border: none; margin: 0 0 0 40px; padding: 0px;"><blockquote style="border: none; margin: 0 0 0 40px; padding: 0px;"><blockquote style="border: none; margin: 0 0 0 40px; padding: 0px;"><blockquote style="border: none; margin: 0 0 0 40px; padding: 0px;"><blockquote style="border: none; margin: 0 0 0 40px; padding: 0px;"><blockquote style="border: none; margin: 0 0 0 40px; padding: 0px;"><blockquote style="border: none; margin: 0 0 0 40px; padding: 0px;"><blockquote style="border: none; margin: 0 0 0 40px; padding: 0px;"><div style="text-align: left;"><span style="text-align: center;"> ***</span></div></blockquote></blockquote></blockquote></blockquote></blockquote></blockquote></blockquote></blockquote><span><div style="text-align: center;"> </div></span><p>Eg malar ein del, også andre bilde med kulturhistorisk motiv. Mykje av det nyaste finn du her: www.marittotland.no</p><p>Og eit Skudenesbilde fekk bli omslag til boka Tap som kjem i løpet av oktober.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7gPx97bnqKdT0sjhX1JXDk3Lfk2kWotN5qoD-hq16NMNmRy0KWJKE6QmvOe7R5Wc5bJE5V3K7FJBU384RkdzmdqMMFHxkenI3uUoEbtfvnEepLtoYMAemCalCmllZgWb-qkC6vM5oqD4qCihoVbdOLdSHCRnfqgUyxXyEeUGRteR2exCzIlf-kUQh/s1041/omslag.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="751" data-original-width="1041" height="230" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7gPx97bnqKdT0sjhX1JXDk3Lfk2kWotN5qoD-hq16NMNmRy0KWJKE6QmvOe7R5Wc5bJE5V3K7FJBU384RkdzmdqMMFHxkenI3uUoEbtfvnEepLtoYMAemCalCmllZgWb-qkC6vM5oqD4qCihoVbdOLdSHCRnfqgUyxXyEeUGRteR2exCzIlf-kUQh/w320-h230/omslag.jpg" width="320" /></a></div><br /><p>Det er meir å lesa om dette kvar dag fram til boka kjem <a href="https://garborgogskou.blogspot.com/2022/08/dag-1-manus-levert.html?m=1">her.</a></p><p>Vil du allereie no bestilla boka og få den frakfritt tilsendt med signering for kr 290, kan du melda di interesse med SMS til 98060938. :)</p><p><br /></p>Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-8698154780678090832022-05-22T08:39:00.008-07:002022-09-10T09:59:40.003-07:00Storm og flodbølgje på1860-talet.<p> <span style="font-size: 18pt; line-height: 107%;">Djupdykk i gamle kjelder kastar nytt lys over flodbølgja i Skudeneshavn</span><span style="font-size: 22pt; line-height: 107%;">.</span></p>
<p class="MsoNormal"><i><span style="font-size: 12pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN;">Tekst og ill.: Marit Elisebet Høines Totland<o:p></o:p></span></i></p><p class="MsoNormal"><i><span style="line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN;"><b>Denne artikkelen vil også stå i Årboka til Rogaland historielag denne hausten.</b></span></i></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Ei høg bølgje kom inn
mot land. Vatnet forsvann frå hamna. Så kom det tilbake med full styrke. - Ei flodbølgje?
I Skudeneshavn?<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Ja, på 1860-talet
skal dette ha skjedd. Og eit slikt naturfenomen blir det sjølvsagt snakka om i
lange tider. Ulike variantar av hendinga tar form etter som tiåra går. Naturleg
nok. Til no har me berre hatt desse munnlege overleveringane å stø oss til når
me skal finn ut kva som hende. Og kva tid det hende.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">I nyare tid har både
lokalhistorikarar og fagfolk spekulert, studert og diskutert seg i mellom utan
å finna utvilsame svar. Sjølv er eg oppvaksen med far, Rolf Høines, si historia,
som han hadde frå Ludvig Syre. Den handlar om sjøhus som blei tatt av bølgja.
Og siste tida har eg malt sjøhusa, slik dei blei rekonstruerte i kolteikningar
av Skudenes-mannen, Arnt Nornes (1917-1986).<a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_edn1" name="_ednref1" style="mso-endnote-id: edn1;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[i]</span></span><!--[endif]--></span></span></a><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_edn2" name="_ednref2" style="mso-endnote-id: edn2;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[ii]</span></span><!--[endif]--></span></span></a><o:p></o:p></span></p>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcKtI5lKW5RJV3t4bUjZdl6GbwiEWO4ffkXldJZ_UGmTgoboALrKFQdw2gwvstcb7IikjemkoKb4z3uaXqDaNnpEoSV8kV4wMZN-yOPqUTmWYN3APcrSx2Fwv_1hKh1fm-Xi6PU0O-nZZNJxnlBmri5xPMrC09CTD868YxIUWPJvT84p7UcPsY5elN/s320/3D8C9945-99F0-4B74-B241-20B88659AAAF.jpeg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="105" data-original-width="320" height="105" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcKtI5lKW5RJV3t4bUjZdl6GbwiEWO4ffkXldJZ_UGmTgoboALrKFQdw2gwvstcb7IikjemkoKb4z3uaXqDaNnpEoSV8kV4wMZN-yOPqUTmWYN3APcrSx2Fwv_1hKh1fm-Xi6PU0O-nZZNJxnlBmri5xPMrC09CTD868YxIUWPJvT84p7UcPsY5elN/s1600/3D8C9945-99F0-4B74-B241-20B88659AAAF.jpeg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vigeholmen, med sjøhus og fast busetnad</td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal">Og mens penselen går, har tankane gått:</p><p class="MsoNormal">-<span style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri; text-indent: -18pt;"><span style="mso-list: Ignore;"><span style="font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="mso-ansi-language: NO-NYN; text-indent: -18pt;">Når var
eigentleg denne flodbølgja? Det verserer så mange årstal, både blant <span style="color: black; mso-themecolor: text1;">historieinteresserte</span> og
ekspertar; 1862,1863, 1865?</span></p><p class="MsoNormal"><span style="text-indent: -18pt;">- Var det
eit jordskjelv som forårsaka bølgja?</span></p><p class="MsoNormal"><span style="text-indent: -18pt;">- Viss
bølgja var så stor, kvifor er det ikkje meld om dette frå andre stader langs
kysten?</span></p><p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri; text-indent: -18pt;"><span style="mso-list: Ignore;"><span style="font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;">- </span></span></span><!--[endif]--><span style="mso-ansi-language: NO-NYN; text-indent: -18pt;">Kva
skreiv avisene om hendinga dagane etter?</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Avisene frå
1860-talet blir no tilgjengelege. Dei opnar ei dør til historia som lenge berre
har stått på gløtt. Eg gjekk inn gjennom døra som heiter nb.no, Nasjonalbiblioteket
sin portal, som lar oss lesa gamle aviser og bøker. Det er som å ta fram avisa
for å sjekka kva som hende i går, berre at eg flyttar meg tilbake til
1860-talet. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Ganske snart fann eg
spor å gå etter i arkiva, sjølv om årstala forvirra meg. Men leitinga gav
resultat. Ja, eg fann mykje meir enn det eg leitte etter. Eg fann ein rapport,
laga like etter hendinga med den store bølgja eg hadde høyrt om. Presentert av
den høgaste autoriteten på meteorologi i landet. Seint ein kveld, bøygd over
datamaskina, hadde eg mest lyst til å reisa meg og ropa: Eg fann. Eg fann! Men
eg nøgde meg med eit lite hopp på kontorstolen, og ei rask avgjer: Med dette
funnet hadde eg lovleg grunn til å grava i gamle dokument utover natta.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><b><span lang="NO-BOK" style="font-size: 14pt; line-height: 107%;">«Ingen kan erindre noe lignende»<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-BOK">Men la oss starta i Skudeneshavn. </span><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Det me har høyrt, og som no er stadfesta av
kjeldene, er at Kristian Larsen Stava var utkikksvakt på Havnafjellet ein
vårdag. Han var rorkar for tollvesenet. Men denne dagen var det ikkje eit skip
kikkertauga fange inn. Nei, ei stor bølgje kom innover mot land. Guten sprang
ned til Havn for å melda ifrå så folk kunne berga seg og sitt så godt dei
kunne. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Etter å ha sett
tsunamien på Thailand i 2004 på fjernsynsskjermen, kan ein få vonde bilde på
netthinna når ein høyrer om ei bølgje som nærmar seg land. Det er lett å skjøna
at rorkaren skunda seg ned til Søragadå som var sentrum i Skudeneshavn på den
tida. Truleg fann han vegen til Holmen, der både sjefen, tollkasserar Andersen,
og telegrafen heldt til. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Det gjekk over i
likaste laget. Ingen mista livet. Men tollkasseraren, som også var ordførar,
tenkte at dette var så spesielt at det måtte meldast til «øvrigheta». Han skreiv
til amtmannen i Stavanger same dagen. Og fordi <i>Stavanger Amtstidende</i>
fekk tilgang til dette brevet i sin heilskap, og trykte det 13.mai, kan me lesa
det no:<a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_edn3" name="_ednref3" style="mso-endnote-id: edn3;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[iii]</span></span><!--[endif]--></span></span></a><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;"><i><span lang="NO-BOK">Da
magistraten (lensmannen), i dag er fraværende på forretningsreise, tror jeg at
burde meddele Hr. Amtmannen en begivenhet som i dag er inntruffet her på havnen
og som er av så usedvanlig beskaffenhet, at ingen kan erindre noe lignende.<o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;"><i><span lang="NO-BOK">Under en
svak bris av sydlig vind, så at neppe vannet kruset seg, oppstod det plutselig
i den indre havn en så voldsom strømning at alle fartøyer gikk i drift, først
mot utløpet av havnen og derpå tilbake og så atter igjen ut og tilbake; Klokken
var omtrent 10 formiddagen, da strømningen begynte, og ½ time deretter var
vannet rolig.<o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;"><i><span lang="NO-BOK">Under den
forvirring som oppstod, er intet menneskeliv gått tapt, derimot er 12 fartøyer
blitt mere og mindre beskadiget og adskillige båter knust. En pram med sten
sank og fra et av havnevesenets mudderapparater reddet mannskapet seg med nød
og neppe i land.<o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;"><i><span lang="NO-BOK">Hva som er
årsak til dette fenomenet, er visstnok ikke godt å avgjøre, dog har det i de
par siste døgn vært et ualminnelig stråk/strømning i vannet, hvortil kommer en
usedvanlig sterk brytning ved skjærene, uaktet vinden til dels har vært
fralands og i det hele tatt flau, så at man har vært forberedt på uvær, hvorfor
fartøyene var fortøyde, som om det var en storm i vente. Fra havet er
strømningen kommet til den indre havn fornemmelig gjennom Lahammer-sundet,
hvorimot de på den indre havn liggende fartøyer ikke hadde merket noen særdeles
oppgang av sjøen, som imidlertid skal være sporet på den sydvestlige del av
Karmøen, uten at det vites at den har forårsaket skade. Man har fremsatt den
gisning at den omtalte strømning måtte kunne være virkningene av en skypumpe,
men herom tør jeg for mitt vedkommende ikke ha nogen begrunnet formening.
Barometeret var falt litt og det regnet sterkt.</span></i></p>
<p class="MsoNormal"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzqf0oog9uG0z1gWtwrvCCpX4Thsg7nYdF5ZDjkY8sk2_Xu3LcrQ4yJ6LzVo0Ef3BAY35X-7elSlmFe33W0IVYxZWt09RhzdP-tR6LtBnLe-aL3ndT68IyrQ09nccyUJBcGq54SKu4WXtmOn7ZpUcTxSkPLcXGoDD7Pa-vLb4g8uBVCyKgpz85nWq-/s3206/IMG_4801.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1545" data-original-width="3206" height="154" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzqf0oog9uG0z1gWtwrvCCpX4Thsg7nYdF5ZDjkY8sk2_Xu3LcrQ4yJ6LzVo0Ef3BAY35X-7elSlmFe33W0IVYxZWt09RhzdP-tR6LtBnLe-aL3ndT68IyrQ09nccyUJBcGq54SKu4WXtmOn7ZpUcTxSkPLcXGoDD7Pa-vLb4g8uBVCyKgpz85nWq-/s320/IMG_4801.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Høinessjøen, malt etter Arnt Nordnes sin kolteikning.</td></tr></tbody></table><br /><p></p><p class="MsoNormal">Det er mykje informasjon
om hendinga i brevet til amtmannen. Noko av det eg likevel stanser ved først,
er dateringa. Me er i 1867, eit år eg til no ikkje har sett at nokon har meint
at flodbølgja var.</p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Det var ikkje berre i
Skudeneshavn folk opplevde at havet oppførte seg annleis denne dagen. Fleire
aviser skreiv om det, og <i>Morgenbladet, Den Norske Rigstidende</i> og <i>Correspondenten</i>
følgde opp med å sitera vestlandsavisene.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-BOK">I Flekkefjord hadde det vore dramatisk:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;"><i><span lang="NO-BOK">Et tilfelle,
som for flere år siden ikke har inntruffet her, inntraff i går formiddag mellom
klokka 10 og 11 under tordenvejret idet elven nesten utstrømmet så den var omtrent
lens for vann, og ett blant flere fartøyer som lå ved bryggen, måtte man
fastgjøre med trosser i land for at det ikke skulle kantre. Ved samme leilighet
ble noen fartøyer i den grad beskadiget at deres baugspryd ble brukket samt
mistet en del tauverk. Et av fartøyene tørnet mot en Hr. kjøpmann Bosted
tilhørende sjøbod og splintret en del av bordkledningen på samme. En båt, som
lå lastet med tønnestav, kantret, så at lasten ved vannets stigning fløt ut
over fjorden. Noen arbeidere som stod på en tømmerflåte og var i ferd med å
reparere en overfor broen liggende slupp, var også så heldige å komme tids nok
i land. Og så vidt vites skjedde ingen ulykke. Det hele stod på en kort tid og
innen noen minutter var den alminnelige vannstand atter igjen i elven. En meget
svak jordrystelse lot seg på samme tid merkes.<a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_edn4" name="_ednref4" style="mso-endnote-id: edn4;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[iv]</span></b></span><!--[endif]--></span></span></a><o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-BOK">Avisene oppsummerer hendinga som et
merkelig naturfenomen, som «formodentlig må tilskrives jordskjelv eller
lignende vulkanske hevinger». «Hendelsen er fremdeles gjenstand for gisninger
og diskusjoner» og det var Skudeneshavn, Vestsida av Karmøy, Kvitsøy og
Flekkefjord som hadde merka mest til verknadene av dei «underjordiske eller
undersjøiske bevegelsene».<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-BOK">Dette fortel avisene oss om det som blei
opplevd, sett og høyrt denne vårdagen i 1867. Men den andre kjelda mi, den eg
fann djupt inne i plasmaskjermen på pc ’en ei natt, etter å ha fulgt den eine
referansen etter den andre, og til slutt enda opp med eit vedlegg til eit
foredrag i Videnskabs-selskabet i Christiania, den skildrar hendinga sakleg og
fagleg. </span><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Og den stadfestar at året
er 1867. Foredraget var halde av H. Mohn og handla om oppbygginga av eit
meteorologisk institutt ved universitetet. Vedlegget viser korleis han hadde
samla inn opplysningar siste tida og hadde tittelen: <i>Meddelelse angaande en
usædvanlig Bevægelse af Havet paa Norges Vestkyst den 7de Mai 1867.</i><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Henrik Mohn,
(1835-1916), som heldt foredraget i hovudstaden, var blitt den første
direktøren på det nyoppretta Meteorologisk Institutt, berre fire månader før
flodbølga. Der var han i gong med forsking på klima og vêr og fekk etter kvart
på plass stormvarsling og daglege vêrmeldingar. På denne tida var det ikkje varsling
om kva som ville komma av vêr og vind, berre observasjon i ettertid og avlesing
av barometerstand.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Mohn hadde ein avtale
med telegrafdirektør Nielsen om å få bruke telegrafbestyrarane på utvalde
stader i landet til å melda frå om vêr og vind tre gonger dagleg. Og Mohn valde
seg ut Skudenes som stad for eit observatorie, saman med Kristiansund, Ålesund,
Mandal, Sandøsund i Hvasser og Dovre. I tillegg skulle det observerast frå ein
del fyr langs kysten. I 1866 var han rundt på desse stadene for å inspisera
måleinstrumenta.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Med trente
observatørar som sjekka vêret til faste tider, blei flodbølgja rapportert same
dagen som den kom inn mot Skudenes, og dette stod å lesa i <i>Morgenbladet</i>
dagen etter: <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;"><i><span lang="NO-BOK">Det meteorologiske
Institutt melder i dag: Siden i går er barometeret falt, sterkest nordenfor
Stat hvor det står lavest. Vinden er SO eller østlig, laber. Temperaturen er
stigende …<o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;"><i><span lang="NO-BOK">… Klokka 10
½ meldes fra Skudenes et voldsomt plutselig sjødrag, sydlig vind og fallende barometer.<o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Dermed visste
meteorologisk institutt om den usedvanlege hendinga, og Mohn sende spørjeskjema
til medarbeidarane sine rundt om på fyr og telegrafstasjonar for å få vita
meir. </span><span lang="NO-BOK">Dei blei bedne om å svara på spørsmåla om
«fenomenets begynnelse og varighet, vannets fall og stigen, lyder og rystelser
og om gjenstander falt over ende». </span><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Svara
fyller seks A-4-sider. Og ved hjelp av dagens teknikk sit eg med det 150 år
gamle vedlegget framføre meg, ei fysisk utskrift, nokre timar etter at eg kom
på sporet etter dei. Utan å ha kontakta nokon. Utan å ha fått noko i posten:
Dataalderen har verkeleg si oppside!<i><o:p></o:p></i></span></p>
<p class="MsoNormal"><i><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Vedlegget til
foredraget hadde overskrifta: Hr. Mohn gav en Meddelelse angaaende en
usædvanlig Bevægelse af Havet paa Norges Vestkyst den 7de Mai 1867</span></i><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">, og hadde denne innleiinga:</span><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_edn5" name="_ednref5" style="mso-endnote-id: edn5;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[v]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;"><i><span lang="NO-BOK">Den 7de mai
1867 merkedes en usedvanlig bevegelse av havet på Norges Kyst fra Bømmelfjorden
til Lindesnes. Fenomenet inntraff om formiddagen omkring kl. 10 og viste sig på
de fleste steder som en plutselig tilbagetreknng av havet, efterfulgt av flere oscillationer,
på andre steder begyndte det med en stigning av vandet. Efter en halv times forløb
var vandet atter i ro og hadde inntaget sin forrige stand.<o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Mohn gjer videre greie
for dei mest vesentlege observasjonane: Det kom inn to rapportar frå Skudeneshavn.
Den eine melde at vatnet var roleg klokka halv ti om formiddag. Ein mann såg
eit høgt bølgjeslag frå utkikkshuset. Det kom frå havet, støtte på land mellom
Tretteskjær og Geitungane, passerte Bogen og gjekk særleg gjennom
Lahammersundet inn i hamnene ved Høines. På skjær og fluer kokte sjøen. Innafor
bølgjeslaget syntest sjøen å vera i størst bevegelse, då sjølve bølgjeslaget
ikkje blei observert å flytta seg med stor hast. Vatnet var under dagleg vannstand,
og stigninga under den sterkaste strømninga var ca. to til tre fot. Strømninga
gjekk to gonger ut av hamnene og to gonger tilbake. Farten var eit dampskips. Ifølgje
ein annen rapport kom fartøyene i hamna brått i drift omtrent klokka ti. Dei
sleit fortøyningane og dreiv omtrent 80 famnar utover og så tilbake igjen. Tre slike
voldsomme drag fulgte kvarandre i løpet av 20 minutt før dei avtok i styrke. Klokka
halv tolv var vatnet roleg igjen. Bevegelsen begynte med at vatnet fall ut av
hamna og sank omkring seks fot, derimot steig det ikkje over alminnelig
vannstand. Fiskarar ute på havet hadde ikkje merka noko usedvanleg, men folk
som rodde langs land, undra seg over ein sterk virvlande bevegelse i vatnet.</span><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_edn6" name="_ednref6" style="mso-endnote-id: edn6;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[vi]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 35.4pt;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">I Stavanger hadde nokre arbeidarar merka plutseleg endring i vannstanden.
På Rott trekte havet seg tilbake slik at sundet mellom øyane blei tørt land
langt innover før havet steig igjen. Alt i løpet av ein halv time. Frå Egersund
meldte dei detaljert om korleis vatnet forsvann og steig att. Dei merka ingen rystelse,
men høyrte ein sterk susen og drønn, «tydelig forskjellig frå torden». Også i Flekkefjord
hadde nokon merka ein rystelse og høyrt fjerne toreskrall. Ved Lister fyr steig
og fall vatnet omtrent fire fot under sterk vedvarande torebyger frå sydvest og
det kjentest ein svak jordrystelse. Ved Lindesnes fyr heldt ein båt på kantra i
eit sund som elles var heilt stille. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 35.4pt;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Frå Hellesøy, Økshammaren, Slåtterøy, Leirvik, Mosterhamn var «intet
bemerket». Ved Espevær fyr var det heller ikkje observert usedvanleg bevegelse
i sjøen, men det bles opp til storm mellom klokka ni og ti om formiddag. Då
hadde havet stege, men ikkje på «nogen usedvanlig måte».<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 35.4pt;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">I Haugesund blei det meldt at fenomenet begynte med forskjellige strømningar
i vatnet. Omtrent klokka ti steig vatnet vel ti fot. Stigninga varte ein halv
time. Fall deretter i nokre få minutt omtrent ein fot under den alminnelege lågaste
vannstand. Heile bevegelsen varte 32 til 35 minutt. Ein båt kantra, landtau
måtte lossast.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 35.4pt;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">På Utsira merka dei ikkje noko til tross for at det var mange som arbeidde
ved hamneanlegget denne føremiddagen. Men i Kopervik observerte to pålitelege
menn om bord i ei jagt i Stangelandsviken usedvanleg bevegelse i sjøen mellom
kl.10 og 11; den varte omtrent ½ time og var først svært sterk. Ein gjekk
utifrå at bevegelsen tok til med at sjøen steig, då det første dei merka var at
jagta for innover mot land. Vatnet steig tre til fire fot. Omkring<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>fluene og hamna stod sjøen som ein høg mur.
Heile bevegelsen blei oppfatta som drønning frå syd mot nord. Eit augnevitne merkte
gjennom sydvest-vêret med tett regn, noko som såg ut som ei skypumpe. I eit hus
sør for Kopervik kjentest ein sakte rystelse som av eit trykk, etterfølgt av
lyd som av torevêr. Frå Veavågen blei det rapportert om ein gut som leitte
etter mark til agn i fjæra. Han opplevde at vatnet trekte seg tilbake så botnen
låg tørr der det pleidde vera åtte til ti fot djupt. Då vatnet kom tilbake, var
det så vidt han klarte å redda seg i land. Innerst i vågen låg ein skadd båt på
land, langt vekke frå der han var fortøygd.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Vidare gir Mohn ei
vurderinga av retning, tider, barometerstand osb. Han konkluderer ikkje med kva
som eigentleg hende. Han er vitskapsmann og konkluderer berre dersom observasjonar
kan underbyggja teoriane hans. At det blei meld frå Lister «viss Lige aldrig i mands
minde har været observeret» i ein rapport som berre skulle oppgi klokkeslett og
andre fakta, har nok fortalt han at det var noko ekstraordinært som hadde
hendt. Ut frå det han las, trekte han følgjande slutningar:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l2 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;"><span style="mso-list: Ignore;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; font: 7pt "Times New Roman"; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Ei bølgje
var kommen frå sør-sørvest.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l2 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;"><span style="mso-list: Ignore;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; font: 7pt "Times New Roman"; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Bevegelsen
i sjøen begynte med eit sudrag, ein bølgedal, med fleire påfølgjande fram - og
tilbakegåande strømningar.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l2 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;"><span style="mso-list: Ignore;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; font: 7pt "Times New Roman"; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Ulik tidfesting
og skildring av hendinga langs kysten, kunne skuldast at bølgja nådde land i
ulike fasar og at både havbotn og forma på sjølve kysten var ulik.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l2 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;"><span style="mso-list: Ignore;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; font: 7pt "Times New Roman"; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Det var torevêr
einskilde stader, men alle drønn var ikkje forårsaka av torevêret.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><b><span lang="NO-BOK" style="font-size: 14pt; line-height: 107%;">Sentrum for en «jordrystelsen».<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-BOK">Ut frå opplysningar om kor det var høyrt
drønn og kjend «jordrystelse», konkluderer Mohn slik<i>:<o:p></o:p></i></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;"><i><span lang="NO-BOK">Disse
iakttagelser sammenstillede synes at pege hen på et sted ude i Nordsjøen, noge
søndenfor og vestenfor Norge, som det Centrum hvorfra en jordrystelse og en
dermed i forbindelse stående bevegelse av havet, i form av en bølgedal på overfladen,
har beveget seg udad og truffet Norges sydvestlige kyst.<o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Når rapportane ikkje
er eintydige, meiner Mohn det mellom anna kan skuldast dei atmosfæriske forholda
på same tid som fenomenet inntraff.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.25pt;"><i><span lang="NO-BOK">Frå VSV av
nærmede sig om morgenen den 7de mai et minimum av lufttrykk hvor barometeret
ved havets overflade var under 755mm, mot Norges kyst. Med det lave barometer
steg havet, hvorom antydninger finnes i flere av beretningene. Tordenvejr
ledsagede det barometriske minimums zone, og hørtes fra flere steder torden fra
vest. Søndenvind og regnvejr herskede på hele den strekning av kysten hvor
havfenomenet merkedes. Efter middag nådde det laveste lufttrykk, hvor
barometeret var gått ennu lenger ned siden morgenen, Norges kyst ved Stat, og
passerede i østlig retning nordenfor Dovre om aftenen. Neste morgen befandt det
seg ved innløbet til den finske bugt, hvor barometeret var sunket nesten til
740mm.<o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-BOK">Med denne oppsummeringa, sluttar Mohns
«meddelelse». Altså utan skråsikre påstander. Me kjem ikkje nærare kva han trur
er årsak til bølgja enn det han skriv om at en jordrystelse har ført til bevegelse
i havet som skapte en bølgedal på overflaten og ad desse traff kysten.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Våre munnlege kjelder
som snakka om jordskjelv som skapte ei flodbølgje, var altså ikkje så langt frå
fagfolka sine teoriar. At barometeret i tillegg svinga, og det nokre stader var
kraftig torevêr, kan ha ført til at fortellinga blei ulik frå stad til stad.
Hadde folk langs heile kysten fortalt den same historia, hadde den truleg festa
seg betre i manns minne, både med årstal og detaljar.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Avisene melde også at
det var gisningar og diskusjonar om kva dei eigentleg hadde opplevd langs
kysten. I Kristiansand, der det ikkje var rapportert om noko høg bølgje, var
det eit svært kraftig torevêr. Og avisa koplar dette til hendingane, om enn
indirekte:<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;"><i><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Omtrent på same tid som de omtalte naturfenomener inntraff i
Skudeneshavn, Flekkefjord og flere steder, hadde man i Kristiansand et heftig
tordenvejr med ualminnelig regnskyll. </span><span lang="NO-BOK">Et av
tordenskrallene var især voldsomt, hvorefter uvejret avtok. Lynet slo med i
nærheten av byen hvormed trær splintredes og oppryktes, ja, selve fjellmaser
ble løsrevne og spredte omkring</span></i><span lang="NO-BOK">.<a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_edn7" name="_ednref7" style="mso-endnote-id: edn7;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[vii]</span></span><!--[endif]--></span></span></a><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><b><span lang="NO-BOK"><o:p> </o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><b><span style="font-size: 14pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN;">Kva med sjøhusa?<o:p></o:p></span></b></p>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHkirqU-4LInUKNCWuimKcw_0VLF_i9fsXp9egyfov7zZ55R9I_fMcuh_Rflxkjexfltn5CvllUYBjuiqHPNcj-CYcevTYNj2no-IsRxUanT9DKuH1ALDzNH2Rf-7J9n44RnBIlTHJZ5ItIrQFzGz1ETM5Y13Mxf3i9kWkUsCFAJg0sFCDD6Kt0Zw4/s320/52E28BA6-C4A3-41CA-87FA-5F4D7484686F.jpeg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="107" data-original-width="320" height="107" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHkirqU-4LInUKNCWuimKcw_0VLF_i9fsXp9egyfov7zZ55R9I_fMcuh_Rflxkjexfltn5CvllUYBjuiqHPNcj-CYcevTYNj2no-IsRxUanT9DKuH1ALDzNH2Rf-7J9n44RnBIlTHJZ5ItIrQFzGz1ETM5Y13Mxf3i9kWkUsCFAJg0sFCDD6Kt0Zw4/s1600/52E28BA6-C4A3-41CA-87FA-5F4D7484686F.jpeg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Høinessjøen</td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal">Me har høyrt om
sjøhusa som blei tatt av bølgja. Kvifor står det ikkje noko om desse, korkje i
brevet til amtmannen, i avisa eller i rapporten? Medarbeidarane til Mohn skulla
melda om kor vidt gjenstandar hadde falle over ende under den så uvanlege
hendinga. Ein skulle tru at dei hadde fortalt om sjøhusa.</p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Forklaringa kan vera
at det var det meteorologiske fenomenet som var mest interessant. Det kan også
skuldast at tap av liv var viktigare. Derfor blir <span style="color: black; mso-themecolor: text1;">det</span> understreka at det ikkje skjedde noko ulukke;
liv gjekk ikkje tapt. Vårsildefisket var avslutta og med det fulgte det rett
som det var notisar om drukning og forlis. Då blei kan henda tap av sjøhus noko
ein ikkje fann det verd å nemna? Dessutan var det andre dramatiske hendingar å
melda om samstundes. Norges største handelsskip, «Broderlandet» totalforliste,
barken Maja var standa.<a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_edn8" name="_ednref8" style="mso-endnote-id: edn8;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[viii]</span></span><!--[endif]--></span></span></a><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Ei anna forklaring
kan vera at dei som rapporterte ikkje var nær områda i Beiningen, Høinessjøen
eller Hålandsdalen der det var mange mindre sjøhus. Og brevet til amtmannen blei
sendt same dag som Andersen hadde hatt den skremmande opplevinga. Han hadde
ikkje hatt mykje tid til å samla informasjon. Litt om fartøya i hamna hadde han
fått med seg.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Alt dette kan vera
forklaringar på at det blir sagt så lite om sjøhusa. Men etter å ha trålt gamle
aviser, anar det meg at desse teoriane er lite truverdige, i alle fall ikkje
dekkande. Det finnest nemleg andre forklaringar.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Dokumenta som no har
dukka opp, gjer det heilt klart at flodbølgja var i 1867. På den tida nærmar
det seg slutten på det gode sildefisket i denne omgangen. Amtmannen skriv i si
melding for 1866 -70 at «den økonomiske rørelse» har stagnert.<a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_edn9" name="_ednref9" style="mso-endnote-id: edn9;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[ix]</span></span><!--[endif]--></span></span></a>
Om hendingar som at små sjøhus blei tatt av stormflo eller vindkast i denne
perioden ikkje skapte store problem for aktiviteten i området og ikkje måtte
byggjast opp att, kan det vera grunnen til at det fekk så lita merksemd?<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Folk nordover langs
vestsida av Karmøy hadde hatt sjøhus langs strendene her som dei heldt seg i
under fisket. Ludvig Syre viste til at ein framleis snakkar om
Ferkingstadgrunnane, Langåkergrunnane og Stolsgrunnane i området mellom
Hålandsdalen til Naley. Då fisket dabba av, tok dei husa med seg. Berre
grunnane stod att. Når me i ettertid ser grunnane, kan det like godt vera at
dei blei flytta «heim» som at flodbølgja tok dei.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Også andre flytta på
sjøhusa sine. Nokon skulle til Island på det første sildefisket rundt 1880. For
å få driva fisket der, måtte dei ha «rykande skorstein i land», dei måtte altså
bu der heile året. Det hende nok at Skudenesfolk tok med ein enkel bygning,
utan at dei budde der så mykje. Me veit at sjøhus frå Skudeneshavn blei flytta
nordover.<a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_edn10" name="_ednref10" style="mso-endnote-id: edn10;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[x]</span></span><!--[endif]--></span></span></a><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">I rapportane heiter
det at vannstanden sank og steig. Men den gjekk ikkje utover vanleg vannstand.
Endringane skjedde fort, men noko bølgje langt innover land, var det ikkje i
Skudeneshavn. Men det forklarer kvifor skip som låg til kai fekk problem. Og
det blei meldt om skade på skip. Men sjøhus som stod slik at dei vanleg
hauststormane og stormfloa ikkje tok dei, stod truleg ganske støtt gjennom
denne dagen. Derimot kan dei som stod på pilarar av tre eller på lausare murar
ha måtta gi tapt for vatnet som kom med «eit dampskips fart», då grunna presset
og suget i vatnet meir enn høgda på bølgja. På området inn mot Varden i
Høinessjøen der det ikkje er bygd opp nye sjøhus seinare, er svaberga slik at
ein kan tenkja seg at husa ikkje var godt funderte. Dei var truleg ikkje bygde for
å tola storm eller sterke bølgjer frå syd. Det var nordvesten som til vanleg
tok hardast på denne kanten.<o:p></o:p></span></p>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjI2_LevYvQW39d_us7lOEBXLqNt_HssNolHBZ4mPo1bAD3wOEWVcvrIDXK-hVLURqrMWrZeaQXDje3LsCacdqZYHtKq7HsopEvQTB9LT3ARuwr8mDmVxFtwLnbItBgbViPO8nkIkPys9KWtbwznjlL9uhOs9laIbKt6Vspqn5tv_GbFAOA4eaxWAqH/s3213/IMG_4802.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1498" data-original-width="3213" height="149" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjI2_LevYvQW39d_us7lOEBXLqNt_HssNolHBZ4mPo1bAD3wOEWVcvrIDXK-hVLURqrMWrZeaQXDje3LsCacdqZYHtKq7HsopEvQTB9LT3ARuwr8mDmVxFtwLnbItBgbViPO8nkIkPys9KWtbwznjlL9uhOs9laIbKt6Vspqn5tv_GbFAOA4eaxWAqH/s320/IMG_4802.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Høinessjøen mot sørvest, før 1867</td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4_xtu8zXsyNIaWY-MhY3sVwD8zpYznAMDeu1Y3NEeWiHDvku0WPSGjFDH41qL3yCcpJtBRYBaHPc0_FHspn5EdDyab07zyV-2k5UFX3EYh84Djf3Xq9YVD_a-O8vy6o-dYQNyskSOIMXo407Bn-n5XpWzvrXwPw9kHQUoUAYHERVzQQHoPtdEnxYB/s2873/h%C3%B8inessj%C3%B8en.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2828" data-original-width="2873" height="315" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4_xtu8zXsyNIaWY-MhY3sVwD8zpYznAMDeu1Y3NEeWiHDvku0WPSGjFDH41qL3yCcpJtBRYBaHPc0_FHspn5EdDyab07zyV-2k5UFX3EYh84Djf3Xq9YVD_a-O8vy6o-dYQNyskSOIMXo407Bn-n5XpWzvrXwPw9kHQUoUAYHERVzQQHoPtdEnxYB/s320/h%C3%B8inessj%C3%B8en.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Høinessjøen, 2021</td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b style="text-align: left;"><span lang="NO-BOK" style="font-size: 14pt; line-height: 107%;"><br /></span></b></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b style="text-align: left;"><span lang="NO-BOK" style="font-size: 14pt; line-height: 107%;">Beiningen</span></b></div>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-BOK">Arnt Nornes var oppteken av korleis det
var her, korleis folk levde før oss. Han gjekk rundt i fjøresteinar og på svaberg,
målte, noterte og las gamle branntakstar. </span><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">På grunnlag av det har han laga 31 kolteikningar. Desse blei eg kjend
med gjennom far min, og etter kvart som han også fortalde om flodbølgja, har
det danna seg ei førestilling i meg om at alle desse blei offer for flodbølgja.
No innser eg at den koplinga truleg berre har vore i min tanke. Arnt Nornes har
nok ikkje påstått det. Dermed blir eg sjølv mitt første prov på at om ein
misminnest, eller koplar feil, kan det fort føra til at historieforteljinga
ikkje blir korrekt. Eg må jo no svara for at eg i god tru har missleia folk når
eg har lagt ut om flodbølgja i samband med foredrag, blogginnlegg og maleri. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;"><br /></span></p>
<p class="MsoNormal" style="break-after: avoid; page-break-after: avoid;">Om me har kunnskap om
kva sjøhus som stod langs dei ulike strendene, veit me likevel ikkje om mange
av dei forsvann på ein gong. Med eit unnatak. Nausta i Beiningen forsvann på
ein dag. I ei flodbølgje. I 1862. Blei det hevda.</p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Også denne historia
gir Nasjonalbiblioteket sine samlingar av digitale aviser oss ein nøkkel til å
forstå betre. Med søk på ordet «Beiningen» dukkar det opp avisoppslag frå <i>Den
Norske Rigstidende</i> frå 31. oktober, nettopp i 1862, slik det er blitt
fortalt. Men avisa fortel om ein stor storm, ikkje ei flodbølgje. Og me kan
lesa at det gjekk med 11 sjøhus i Beiningen, akkurat det talet som er blitt
nemnd i samanheng med flodbølgja opp gjennom tidene.<o:p></o:p></span></p>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcG1TVH63JJAx2nu0BGeoJ9ZwYvIqmSK0IsvGrgNNILfNEz8ryidnGDbf7LmcIFiN8pmjlkICMVUqVEqE95LqbMKkZosHLwODCdrn4GsauIMQycC17oEJH_Myl0_OLTWqzBG2DqeaItD1LZrQp-8GSkm_KhEUXcHHdryYf8BgQDjQ78uRTW5_XDf64/s3622/IMG_4803.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2552" data-original-width="3622" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcG1TVH63JJAx2nu0BGeoJ9ZwYvIqmSK0IsvGrgNNILfNEz8ryidnGDbf7LmcIFiN8pmjlkICMVUqVEqE95LqbMKkZosHLwODCdrn4GsauIMQycC17oEJH_Myl0_OLTWqzBG2DqeaItD1LZrQp-8GSkm_KhEUXcHHdryYf8BgQDjQ78uRTW5_XDf64/s320/IMG_4803.jpg" width="320" /></a></div><br /><p class="MsoNormal">Etter stormen i 18<span style="color: black; mso-themecolor: text1;">6</span>2 kan avisa <i>Correspondenten</i>
melda at det var mangel på takstein. Ein huseigar i Skudenesområdet trong 700.
Kanskje det likevel var i 1862 mange sjøhus gjekk med i vikar og langs strendene
her? Ikkje i flodbølgja, men i ein storm som også var så dramatisk og voldsom
at den nok stod lenge som «den verste i manns minne». Bølgjene gjekk høgt i den
orkanaktige stormen. Det blir fortalt at den stod opp på stovegolvet på Auste,
som ligg på høgde med Fredtun.</p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">I same avis som Beiningen er omtalt, står dette om stormen: «slik orkan
har en ikke opplevd på mange tiår». Det var høg vannstand, takstein regna,
plankar knakk, bryggjer stod under vatn. Det var kaos. </span><span lang="NO-BOK">Ja, «så voldsomt uvejr brøt løs, at ingen siden høsten 1827
lignende kunne erindre».</span></p><div style="border-bottom: dotted windowtext 3.0pt; border: none; mso-element: para-border-div; padding: 0cm 0cm 31pt;">
<p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 31.0pt 0cm; padding: 0cm;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Ved nærare lesing av avisene i vekene omkring tida då stormen tok husa
i Beiningen, får me nyttig informasjon. Det er tydeleg at uvêret ramma kysten
heilt rundt Sørlandet og inn mot Oslofjorden og det stormande vêret heldt seg
over ein lengre periode.<a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_edn11" name="_ednref11" style="mso-endnote-id: edn11;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[xi]</span></span><!--[endif]--></span></span></a>
Frå 14.-17. oktober er det sterk, sydleg storm i Norsjøen. Vannstanden er svært
høg mange stader, brygger står under vatn. 18.- 19. oktober løyer vinden og
barometeret fell (til 27.10), før det brakar laus natt il 20.oktober. Indredepartementet
sender ut melding til oppslag for sjøfarande om at<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>det kan ventast voldsom storm på kysten eller
nær kysten. Men meldinga kjem akkurat for seint. Stor skade har skjedd mange stader.
Då meldinga nådde telegrafen i kystbyane hadde det rast storm heile natta.
Vinden var sydleg og sydaustleg. Det blei meld om materielle skader på brygger
og gater. I Stavanger var en gut kasta på sjøen av vinden og drukna. Lenger sør
brann halve Egersund ned. Og på havet, der var det tap både av skip og
menneske.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Aviser landet rundt meldte om
skader etter den orkanaktige stormen. Nokre dagar etterpå blei den oppsummert
slik frå Mandal:<i> <o:p></o:p></i></span></p>
<p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 31.0pt 0cm; padding: 0cm;"><i><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Under den fryketlige storm som raste 20.10 er en nesten uhørt skade
anrettet. </span><span lang="NO-BOK">I det nemlig hele Østersjøflåten i denne tid
har begitt seg ut på farten, har en usedvanlig mengde skipe været ute i sjøen,
og hele kysten vrimler av vrak. Ved Notarialkontoret innløp 39 sjøprotester om
større og mindre skader Dessverre gikk en mengde menneskeliv tapt. Flere meldinger
ventes<o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 31.0pt 0cm; padding: 0cm;"><b><span lang="NO-BOK" style="font-size: 14pt; line-height: 107%;">Tilbake til vår tid<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 31.0pt 0cm; padding: 0cm;"><span lang="NO-BOK">Fagfolk og
ekspertar har festa lit til forteljinga om flodbølgja, men dei har vore varsame
med konklusjonar. Geologen Reidulv Bøe seier til <i>Haugesunds avis</i>,
12.2.2005, at det er funne fleire skredkantar etter utrasingar i sørlege del av
Karmsundet og i Skudenesfjorden. </span><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Store
lausmassar kan ha glidd ut og har utløyst bølgja. Men han legg til at ein ikkje
har nok data til å seia det sikkert. Og det er bra han ikkje slår det fast, for
det ville skapt nytt trøbbel for tidfestinga. Han viser nemleg også til at det
har vore lokalskjelv i 1861 og 1863. Det siste hadde styrke 4<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>på Rossi-Forel skala (som går frå 1-10, ikkje
å forveksla med Richters skala). Rasa kan ha kome i samband med desse, men det
blir understreka at «det er like truleg at desse og andre jordskjelv i dette
området har destabilisert lausmassar på havbotnen og at massane har rast ut på
eit tidspunkt som ikkje samsvarer med eit jordskjelv i tid. Altså kan me ha lov
å tenkja at eit så sterkt jordskjelv i 1863 kan ha forårsaka bølgja i 1867.<a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_edn12" name="_ednref12" style="mso-endnote-id: edn12;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[xii]</span></span><!--[endif]--></span></span></a><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 31.0pt 0cm; padding: 0cm;"><b><span style="font-size: 14pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN;">Kan me stola på munnlege kjelder?<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 31.0pt 0cm; padding: 0cm;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Det er å håpa at me held fram med å fortelja kva me har høyrt frå dei
som har levd før oss. Også om det har feil og manglar. Om skriftlege kjelder,
som har vore lagra i lang tid i gamle arkiv no korrigerer detaljar når dei blir
tatt fram i lyset, må ikkje det skremma oss frå å fortelja. Utan det hadde eg
ikkje visst om flodbølgja, og då hadde eg aldri søkt etter datoar og avisoppslag
og funne rapportane til Mohn. Og utan rapportane til Mohn, hadde ikkje skred-databasen
til landet blitt oppdatert, slik den no er blitt, i følgje fagmannen eg
kontakta og sende dokumentasjonen til.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 31.0pt 0cm; padding: 0cm; text-indent: 35.4pt;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Dessutan så var ikkje dei munnlege kjeldene mine
så langt på jorde. Sjøhusa i Høinessjøen forsvann i ei flodbølgje i 1867. Husa
i Beiningen blei tatt av bølgjer, om ikkje same bølgja som herja i Høinessjøen.
Vind og bølgjer kom frå sydaust i Beiningen ein haustdag i 1862, og kombinert med
høg vannstand, kan enkelte bølgjer lett ha blitt oppfatt som ei flodbølgje. At
det var akkurat Beiningen som blei hardt råka i denne stormen, forstår ein om ein
er lokalkjend. For Beiningen ligg som ei trygg hamn på austsida, like nord for
Skude, trygg i nordavind, vestavind. Men mot sydaustleg vind var det ikkje
lenger så lunt mellom husa. Andre stader blei det fortalt om brygger og hus som
blei tatt av sudraget i denne stormen, noko som kunne høyrast ut som det som
hende i 1867, så om forteljingane har fletta seg inni kvarandre i løpet av dei
150 åra som gått, er det ikkje til å undra seg over.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 31.0pt 0cm; padding: 0cm; text-indent: 35.4pt;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Då eg først høyrte om flodbølgja, var det
fenomenet som gjorde inntrykk, ikkje årstalet. Folk før meg har sett havet
forsvinna og havbotnen liggja open før vatnet igjen kom fløymande inn att nokre
hundre meter frå barndomsheimen min på Høines. Tippoldeforeldrene mine var
mellom dei som undra seg. Spekulerte og diskuterte. Kanskje drøymde dei om den
høge bølgja i vekene etterpå?. Kanskje hadde oldemor Gurine som då var ei jente
på 10 år, mareritt i lange tider? Me veit ikkje. Men når eg les om hendingane
dei opplevde, er eg med eitt så nær dei.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 31.0pt 0cm; padding: 0cm; text-indent: 35.4pt;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 31.0pt 0cm; padding: 0cm; text-indent: 35.4pt;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">-------""""--------------------</span></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 31.0pt 0cm; padding: 0cm; text-indent: 35.4pt;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 31.0pt 0cm; padding: 0cm; text-indent: 35.4pt;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">To maleri frå Høinessjøen er på kort, som kan kjøpast for kr 30 pr. stk. Du finn dei <a href="https://www.marittotland.no/kort/">her</a></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJqCoZ5sqxRn6kH1ocffR57xUojoyJnxoOXkMa-BXr2EXsZNZAe41aIwbadNfFlu8SEtoOLPLsFs2lj4SnNt8-IY7XxC64MZU70t8Jf0fRx5edd5VrFjJPbAcUNo059Bp6L42HklIhsTYQ7t9XsFjcDyteqyA2nLLiB-RbSRXSJki_wFJ2G4RP8WUa/s640/h%C3%B8inessj%C3%B8en%20(2).jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="640" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJqCoZ5sqxRn6kH1ocffR57xUojoyJnxoOXkMa-BXr2EXsZNZAe41aIwbadNfFlu8SEtoOLPLsFs2lj4SnNt8-IY7XxC64MZU70t8Jf0fRx5edd5VrFjJPbAcUNo059Bp6L42HklIhsTYQ7t9XsFjcDyteqyA2nLLiB-RbSRXSJki_wFJ2G4RP8WUa/w200-h200/h%C3%B8inessj%C3%B8en%20(2).jpg" width="200" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRiUIdqnLq4A4WioRJVCtFPkwhWEkuJmKP7cmx9qQZOJKWHkgmonlvQK8WCe_-qCLS1w7HTidExncBZ068NqvsDSx7A5NopiiLocKG6JttexHingnNiafDKiGOHyi34aPUgknxDCCkm-R3rll2jd7iThLIxtV3cSs2t0mzDtxk8z6J3uRBgflfwL_c/s1024/IMG_4328-1024x1008.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1008" data-original-width="1024" height="197" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRiUIdqnLq4A4WioRJVCtFPkwhWEkuJmKP7cmx9qQZOJKWHkgmonlvQK8WCe_-qCLS1w7HTidExncBZ068NqvsDSx7A5NopiiLocKG6JttexHingnNiafDKiGOHyi34aPUgknxDCCkm-R3rll2jd7iThLIxtV3cSs2t0mzDtxk8z6J3uRBgflfwL_c/w200-h197/IMG_4328-1024x1008.jpg" width="200" /></a></div><br /><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 31.0pt 0cm; padding: 0cm; text-indent: 35.4pt;"><br /></p>
</div>
<div style="mso-element: endnote-list;"><!--[if !supportEndnotes]--><br clear="all" />
<hr align="left" size="1" width="33%" />
<!--[endif]-->
<div id="edn1" style="mso-element: endnote;">
<p class="MsoEndnoteText"><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_ednref1" name="_edn1" style="mso-endnote-id: edn1;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 10pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[i]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span lang="NO-BOK"> </span><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt;">Opptak, samtale
mellom Rolf Høines og Ludvig Syre, 1980<o:p></o:p></span></p>
</div>
<div id="edn2" style="mso-element: endnote;">
<p class="MsoEndnoteText"><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_ednref2" name="_edn2" style="mso-endnote-id: edn2;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt;"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[ii]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt;"> Minneutstillinga, Arnt Nornes, 1917-1886, Odd
Rune Olsen: Flodbølgen.<o:p></o:p></span></p>
</div>
<div id="edn3" style="mso-element: endnote;">
<p class="MsoNormal"><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_ednref3" name="_edn3" style="mso-endnote-id: edn3;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt; line-height: 107%;"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[iii]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt; line-height: 107%;"> Stavanger amtstidende,
13.05.67, Flekkefjords avis 8.5.1867. Desse oppslaga blir gjengitt i mange av
landets aviser, m a Morgenbladet, 8.5 og 19.5.1967 og Den norske Rigstidende,
13 og 20.5.1867<o:p></o:p></span></p>
</div>
<div id="edn4" style="mso-element: endnote;">
<p class="MsoEndnoteText"><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_ednref4" name="_edn4" style="mso-endnote-id: edn4;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt;"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[iv]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt;"> Agder, 8.5.1867<o:p></o:p></span></p>
</div>
<div id="edn5" style="mso-element: endnote;">
<p class="MsoNormal"><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_ednref5" name="_edn5" style="mso-endnote-id: edn5;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt; line-height: 107%;"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[v]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt; line-height: 107%;"> </span><span class="reference-text"><span lang="NO-BOK" style="color: #202122; font-size: 9pt; line-height: 107%; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;">Mohn,
H. (24. mai 1867): <i>Meddelelse angaaende en usædvanlig Bevægelse af
Havet paa Norges Vestkyst den 7de Mai 1867</i>, Forhandlinger i Videnskapsselskabet
i Christiania, Kristiania, vedlegg til: Hr.Mohn gav en Oversigtover det
meteorologiske Instituts Organsiation og Arbeider. Den 24deMai. Møde i den
mathematisk-naturvidenskabelige Classe.</span></span><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt; line-height: 107%;"><o:p></o:p></span></p>
</div>
<div id="edn6" style="mso-element: endnote;">
<p class="MsoEndnoteText"><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_ednref6" name="_edn6" style="mso-endnote-id: edn6;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 10pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[vi]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span lang="NO-BOK"> Rapporten er samanskriven og forkorta, men avsnittet om Skudeneshavn
er likevel større enn dei andre, slik denne oppstillinga viser.<o:p></o:p></span></p>
</div>
<div id="edn7" style="mso-element: endnote;">
<p class="MsoEndnoteText"><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_ednref7" name="_edn7" style="mso-endnote-id: edn7;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt;"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[vii]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt;"> Stavanger Amtstidende 20.5.1867<o:p></o:p></span></p>
</div>
<div id="edn8" style="mso-element: endnote;">
<p class="MsoEndnoteText"><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_ednref8" name="_edn8" style="mso-endnote-id: edn8;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 10pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[viii]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span lang="NO-BOK"> Correspondenten, 20.5.1867<o:p></o:p></span></p>
</div>
<div id="edn9" style="mso-element: endnote;">
<p class="MsoEndnoteText"><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_ednref9" name="_edn9" style="mso-endnote-id: edn9;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt;"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[ix]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span lang="NO-BOK" style="font-size: 9pt;"> Amtmannsberetningen, Stavanger Amt, 1865</span><span lang="NO-BOK"><o:p></o:p></span></p>
</div>
<div id="edn10" style="mso-element: endnote;">
<p class="MsoEndnoteText"><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_ednref10" name="_edn10" style="mso-endnote-id: edn10;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 10pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[x]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;"> Meir om dette i: Marit E Totland, Alt vel, historisk
roman. Kapabel forlag, 2016.<o:p></o:p></span></p>
</div>
<div id="edn11" style="mso-element: endnote;">
<p class="MsoEndnoteText"><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_ednref11" name="_edn11" style="mso-endnote-id: edn11;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 10pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[xi]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-NYN;"> </span><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Correspondenten 8.11.1862 og 25.10.1862, Morgenbladet, 31.10.1862, Adressetidende
for Brevik, Stathelle og Langesund 25.10.1862, Bergensposten 21.10.1862, Moss
Tilskuer, 22.10.1862, Christianiaposten18.10. og 22.10.1862, Kristiansands stiftsavis
29.10.1862, Jarlsberg og Laurviks Adressetidende 29.10.1862, Den norske
Rigstidend 31.10.1862.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoEndnoteText"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoEndnoteText"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Sitat frå aviser
og rapporter er modernisert for å gjera teksten meir lesar venleg. Det gjeld i
hovudsak forenkling av dobbel vokal, stor bokstav i substantiv og byte av f/v
og æ/e.<o:p></o:p></span></p>
</div>
<div id="edn12" style="mso-element: endnote;">
<p class="MsoEndnoteText"><a href="https://d.docs.live.net/beb4ef55f2892729/Dokumenter/Djupdykk-flodb%C3%B8lgje.docx#_ednref12" name="_edn12" style="mso-endnote-id: edn12;" title=""><span class="MsoEndnoteReference"><span lang="NO-BOK"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoEndnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-BOK" style="font-size: 10pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[xii]</span></span><!--[endif]--></span></span></span></a><span lang="NO-BOK"> Haugesunds avis, 12.2.2005.<o:p></o:p></span></p>
</div>
</div>Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-54930679293676153102021-05-27T01:21:00.015-07:002022-05-22T10:06:36.182-07:00Djupdykk i nb.no kastar nytt lys over flodbølgja i Skudeneshavn på 1860-talet.<p>Denne artikkelen er oppdatert, mai 2022. Den nye utgåva ligg <a href="https://detvareingong.blogspot.com/2022/05/storm-og-flodblgje-pa1860-talet.html">her</a></p><p>Ei høg
bølgje kom inn mot land. Vatnet forsvann frå hamna. Så kom det tilbake med full
styrke. - Ei flodbølgje? I Skudeneshavn?</p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Ja, på
1860-talet skal dette ha skjedd. Og eit slikt naturfenomen blir det sjølvsagt
snakka om i lange tider. Ulike variantar av hendinga tar form etter som tiåra går.
Naturleg nok. Til no har me berre hatt desse munnlege overleveringane å stø oss
til når me skal finn ut kva som hende. Og kva tid det hende. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;"><span style="mso-spacerun: yes;">Eg har gravd etter nærare opplysningar. Og eg fann. Så no blir nye opplysningar lagde til landets skred-database. Og slik gjekk det til under leitinga:</span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">I nyare
tid har både lokalhistorikarar og fagfolk spekulert, studert og diskutert seg i
mellom utan å finna utvilsame svar. Sjølv er eg oppvaksen med far, <a href="https://detvareingong.blogspot.com/2013/01/det-var-ein-gong-en-far-bestefar-og.html?m=1">Rolf Høines,</a> sin variant av historia, den han hadde frå ei samtale med Ludvig Syre, 5. juni
1980, som eg har på kassetten i skattkista ved sida av meg her i stova. Den historia
handlar om sjøhus som blei tatt av bølgja. Og siste tida har eg malt sjøhus, slik
dei blei rekonstruerte i kolteikningar av Skudenesmannen, Arnt Nornes
(1917-1986). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-Oxgw92L_Bv8/YK9TdzGcbjI/AAAAAAAAHl0/xtB1_JGbz0MlgMrsl3k8UsQt2VeWiO1BACLcBGAsYHQ/s320/52E28BA6-C4A3-41CA-87FA-5F4D7484686F.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="107" data-original-width="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-Oxgw92L_Bv8/YK9TdzGcbjI/AAAAAAAAHl0/xtB1_JGbz0MlgMrsl3k8UsQt2VeWiO1BACLcBGAsYHQ/s0/52E28BA6-C4A3-41CA-87FA-5F4D7484686F.jpeg" /></a></div>Og mens penselen går, har tankane gått:<p></p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;"><span style="mso-list: Ignore;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; font: 7pt "Times New Roman"; line-height: normal;"> </span></span></span><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Når
var eigentleg denne flodbølgja? Det verserer så mange årstal, både blant <span style="color: black; mso-themecolor: text1;">historieinteresserte</span> og
ekspertar; 1862,1863, 1865?<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;"><span style="mso-list: Ignore;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; font: 7pt "Times New Roman"; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Var
det eit jordskjelv som forårsaka bølgja?<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;"><span style="mso-list: Ignore;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; font: 7pt "Times New Roman"; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Viss
bølgja var så stor, kvifor er det ikkje meld om dette frå andre stader langs
kysten?<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;"><span style="mso-list: Ignore;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; font: 7pt "Times New Roman"; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Kva
skreiv avisene om hendinga dagane etter?<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Avisene
frå 1860-talet blir no tilgjengelege. Dei opnar ei dør til historia som lenge
berre har stått på gløtt. Eg gjekk inn gjennom døra som heiter nb.no, Nasjonalbiblioteket
sin portal, som lar oss lesa gamle aviser og bøker. Det er som å ta fram avisa
for å sjekka kva som hende i går, berre at eg flyttar meg tilbake til
1860-talet. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Ganske
snart fann eg spor å gå etter i arkiva, sjølv om årstala forvirra meg. Men
leitinga gav resultat. Ja, eg fann mykje meir enn det eg leitte etter. Eg fann
ein rapport, laga like etter hendinga med den store bølgja. Presentert av den
høgaste autoriteten på meteorologi i landet. Seint ein kveld, bøygd over
datamaskina, hadde eg mest lyst til å reisa meg og ropa: Eg fann. Eg fann! Men
eg nøgde meg med eit lite hopp på kontorstolen, og ei rask avgjer om at eg med
dette funnet hadde lovleg grunn til å grava i gamle dokument utover natta.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Men la
oss starta heime i Skudeneshavn. Kva opplevde dei der denne vårdagen? Korleis
reagerte dei når havet oppførte seg så underleg? Me kan lett sjå for oss
kvinner og menn som møttest, rådville, forvirra, ja, kanskje også litt skremde.
Og ungar som følgde med på det dei vaksne sa og sjølv lagde sine eventyrlege
teoriar om kva som kunne ha hendt. Det me har høyrt, og som no er stadfesta av
kjeldene, er at Kristian Larsen Stave stod på utkikksvakt på Havnafjellet. Han
var rorkar for tollvesenet. Men denne dagen var det ikkje eit skip kikkertauga
fange inn. Nei, ei stor bølgje kom innover mot land. Han sprang ned til Havn
for å melda ifrå så folk kunne berga seg og sitt så godt dei kunne. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Etter å
ha sett tsunamien på Thailand i 2004 på fjernsynsskjermen, kan ein få svært
vonde og bilde på netthinna når ein høyrer om ei bølgje som nærmar seg land. Det
er lett å skjøna at rorkaren skunda seg ned til Søragadå som var sentrum i Skudeneshavn
på den tida. Truleg fann han vegen til Holmen, der både sjefen, tollkasserar
Andersen, og telegrafen heldt til. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Det gjekk
over i likaste laget. Ingen mista livet. Men Andersen, som også var ordførar,
tenkte at dette var så spesielt at det må meldast til «øvrigheta». Han skreiv
til amtmannen i Stavanger Amt same dagen. Og fordi <i>Stavanger Amtstidende</i>
fekk tilgang til dette brevet i sin heilskap og trykte det 13.mai, kan me lesa
det no:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;">Da magistraten (lensmannen), i dag
er fraværende på forretningsreise, tror jeg at (jeg) burde meddele Hr. Amtmannen en
begivenhet som i dag er inntruffet her på havnen og som er av så usedvanlig
beskaffenhet, at ingen kan erindre noe lignende.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;">Under en svak bris av sydlig
vind, så at neppe vannet kruset seg, oppstod det plutselig i den indre havn en
så voldsom strømning at alle fartøyer gikk i drift, først mot utløpet av havnen
og derpå tilbake og så atter igjen ut og tilbake; Klokken var omtrent 10
formiddagen, da strømningen begynte, og ½ time deretter var vannet rolig.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;">Under den forvirring som oppstod,
er intet menneskeliv gått tapt, derimot er 12 fartøyer blitt mere og mindre
beskadiget og adskillige båter knust. En pram med sten sank og fra et av
havnevesenets mudderapparater reddet mannskapet seg med nød og neppe i land.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;">Hva som er årsak til dette
fenomenet, er visstnok ikke godt å avgjøre, dog har det i de par siste døgn
vært et ualminnelig stråk/strømning i vannet, hvortil kommer en usedvanlig
sterk brytning ved skjærene, uaktet vinden til dels har vært fralands og i det
hele tatt flau, så at man har vært forberedt på uvær, hvorfor fartøyene var
fortøyde, som om det var en storm i vente. Fra havet er strømningen kommet til
den indre havn fornemmelig gjennom Lahammer-sundet, hvorimot de på den indre
havn liggende fartøyer ikke hadde merket noen særdeles oppgang av sjøen, som
imidlertid skal være sporet på den sydvestlige del av Karmøen, uten at det
vites at den har forårsaket skade. Man har fremsatt den gisning at den omtalte
strømning måtte kunne være virkningene av en skypumpe, men herom tør jeg for
mitt vedkommende ikke ha nogen begrunnet formening. Barometeret var falt litt
og det regnet sterkt.<o:p></o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-s3hKLiZCURE/YK9Txq-V1RI/AAAAAAAAHl8/_9kQpXhoQSwUpC7OcVnVoYAEw_4ZzDXJwCLcBGAsYHQ/s1205/20.5.67%2Bs%2B3%2B%25E2%2580%2593%2BKopi%2B%25282%2529.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="791" data-original-width="1205" src="https://1.bp.blogspot.com/-s3hKLiZCURE/YK9Txq-V1RI/AAAAAAAAHl8/_9kQpXhoQSwUpC7OcVnVoYAEw_4ZzDXJwCLcBGAsYHQ/s320/20.5.67%2Bs%2B3%2B%25E2%2580%2593%2BKopi%2B%25282%2529.jpeg" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="text-align: left;"><b><br /></b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="text-align: left;"><b>Det er mykje
nytt å lesa om hendinga i brevet til amtmannen. Noko av det eg likevel stanser
ved, er dateringa. Me er i 1867, eit år eg til no ikkje har sett at nokon har
meint at flodbølgja var</b>.</span></div><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;"></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Det var
ikkje berre i Skudeneshavn folk opplevde at havet oppførte seg annleis denne
dagen. Fleire aviser skreiv om det, og <i>Morgenbladet, Den norske Rigstidende</i>
og <i>Correspondenten</i> følgde opp med å sitera vestlandsavisene.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal">I Flekkefjord hadde det vore dramatisk. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-indent: 35.4pt;">«Klokka var mellom 10 og 11 og
det tordnet:<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;">..tilfellet inntraff<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>idet elven nesten utstrømmet så den var omtrent
lens for vann, og ett blant flere fartøyer som lå ved bryggen, måtte man fastgjøre
med trosser i land for at det ikke skulle kantre. Ved samme leilighet ble noen
fartøyer i den grad beskadiget at deres baugspryd ble brukket samt mistet en
del tauverk. Et av fartøyene tørnet mot en Hr. kjøpmann Bosted tilhørende
sjøbod og splintret en del av bordkledningen på samme. En båt, som lå lastet
med tønnestav, kantret, så at lasten ved vannets stigning fløt ut over fjorden.
Noen arbeidere som stod på en tømmerflåte og var i ferd med å reparere en
overfor broen liggende slupp, var også så heldige å komme tids nok i land. Og
så vidt vites skjedde ingen ulykke. Det hele stod på en kort tid og innen noen
minutter var den alminnelige vannstand atter igjen i elven. En meget svak
jordrystelse lot seg på samme tid merkes. (Avisa Agder).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Avisene oppsummerer hendinga som «et merkelig naturfenomen,
som kan skyldes jordskjelv eller lignende vulkanske hevinger». «Hendelsen er
fremdeles gjenstand for gisninger og diskusjoner». Skudeneshavn, Vestsida av Karmøy,
Kvitsøy og Flekkefjord merka verknaden av dei «underjordiske eller undersjøiske
bevegelsene».<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Dette fortel avisene oss om det som blei opplevd, sett og høyrt
denne vårdagen i 1867. Men den andre kjelda mi, den eg fann djupt inne i plasmaskjermen
på pc’en ei natt, etter å ha fulgt den eine referansen etter den andre, og til
slutt enda opp med eit vedlegg til eit foredrag i Videnskabs-selskabet i Christiania,
den skildrar hendinga sakleg og fagleg. <span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Og den stadfestar at året er 1867. Foredaget var halde av H. Mohn og
handla om oppbygginga av eit meteorologisk institutt ved universitetet. Vedlegget
viste korleis han hadde samla inn opplysningar siste tida og hadde tittelen: <i>Meddelelse
angaande en usædvanlig Bevægelse af Havet paa Norges Vestkyst den 7de Mai 1867.</i><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Henrik
Mohn (1835-1916), som heldt foredaget i hovudstaden, var blitt den første
direktøren på det nyoppretta Meteorologisk Institutt, berre fire månader før
flodbølga. Der var han i gong med forsking på klima og vêr og fekk etter kvart
på plass stormvarsling og daglege vêrmeldingar. Han fortener ein presentasjon: </span><a href="https://detvareingong.blogspot.com/2021/05/meteorologisk-observatorie-i-skudenes.html"><span lang="NO-NYN" style="color: blue; mso-ansi-language: NO-NYN;">Det var ein gong ...:
Meteorologisk observatorie i Skudenes på 1860-talet, eit av dei første i
landet.</span></a><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Neste
gong me ser på vêrmeldinga, kan me senda Mohn ein varm tanke. Og så er det litt
kjekt å tenkja på at Mohn sende ein varm tanke til Skudenes rett som det var. Han
hadde nemleg ein avtale med telegrafdirektør Nielsen om å få bruke telegrafbestyrarane
på utvalde stader i landet til å melda frå om vêr og vind tre gonger dagleg. Og
Mohn valde seg ut Skudenes som stad for eit observatorie, saman med
Kristiansund, Ålesund, Mandal, Sandøsund i Hvasser og Dovre. I tillegg skulle
det observerast frå ein del fyr langs kysten. I 1866 var han rundt på desse
stadene for å inspisera måleinstrumenta.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Med
trente observatørar som sjekka vêret til faste tider, blei flodbølgja
rapportert same dagen som den kom inn mot Skudenes, og dette stod å lesa i <i>Morgenbladet</i>
dagen etter: <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;"><i>Det meteorologiske Institutt
melder i dag: Siden i går er Barometeret falt, sterkest nordenfor Stat hvor det
står lavest. Vinden er SO eller østlig, laber. Temperaturen er stigende …</i></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;"><i style="text-indent: 35.4pt;">Kl. 10 ½ meldes fra Skudenes
et voldsomt plutselig sjødrag, sydlig vind og fallende barometer.</i></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Dermed
visste meteorologisk institutt om den usedvanlege hendinga, og Mohn sende
spørjeskjema til medarbeidarane sine rundt om på fyr og telegrafstasjonar for å
få vita meir. </span>Dei blei bedne om å svara på spørsmåla om «fenomenets
begynnelse og varighet, vannets fall og stigen, lyder og rystelser og om
gjenstander falt over ende». <span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Svara
fyller seks A-4-sider. Og ved hjelp av dagens teknikk sit eg med det 150 år gamle
vedlegget framføre meg, ei fysisk utskrift, nokre timar etter at eg kom på
sporet etter dei. Utan å ha kontakta nokon. Utan å ha fått noko i posten: Dataalderen
har verkeleg si oppside!<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal">Mohn viser til velvillige bistand frå Fyrdirektøren og Telegrafdirektøren
i rapporten før han gjer greie for observasjonane:<o:p></o:p></p>
<p class="MsoListParagraph" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;"><span style="mso-list: Ignore;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; font: 7pt "Times New Roman"; line-height: normal;"> </span></span></span><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">På
strekninga Haugesund og Lindesnes blei det meldt om uvanlege hendingar, med
unntak av på Utsira og i Farsund. Det var tôrever i sørlege strok.</span></p><p class="MsoListParagraph" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><span style="text-indent: 17.4pt;">Dessutan stod det å lesa:</span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;"><span style="mso-list: Ignore;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; font: 7pt "Times New Roman"; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Haugesund:
Strømmingar i vatnet, skiftande vannstand utover normalen. Ein båt kantra,
landtau måtte løysast.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;"><span style="mso-list: Ignore;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; font: 7pt "Times New Roman"; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Kopervik:
To pålitelege menn om bord i ei jagt i Stangelandsviken observerte usedvanleg
strømming og blei førte innover mot land. Mellom fluene og hamna stod sjøen som
ein høg mur. Eit augnevitne såg noko som kunne likna ei skypumpe. I eit hus sør
for Kopervik<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>kjentest ein sakte rystelse
som av eit trykk, etterfulgt av lys som av torevêr.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;"><span style="mso-list: Ignore;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; font: 7pt "Times New Roman"; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Veavågen:
Ein gut som leitte etter mark til agn i fjæra opplevde at vatnet trekte seg
tilbake så botnen låg tørr der det pleidde vera 8-10 fot djupt.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Då vatnet kom tilbake, var det så vidt han
klarte å redda seg i land. Innerst i vågen låg ein skadd båt på land, langt
vekke frå der han var fortøygd.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpLast"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Rapporten
frå Skudeneshavn var slik i sin heilskap:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;">Skudesnes: Vannet var rolig kl. 9
½ formiddag. En mann så fra utkikkshuset et høyt bølgeslag, som fra havet
støtte på land mellom Tretteskjær og Geitungene, passerte Bogen og gikk i
særdeleshet gjennom Lahammersundet inn i havnene ved Høines. På skjær og fluer
kokte sjøen. Innenfor bølgeslaget syntes sjøen å være i størst bevegelse, da selve
bølgeslaget ikke ble observert å bevege seg med stor hastighet. Vannstanden var
under daglig vann, og stigningen under den sterkeste strømning anslås til 2 til
3 fot. Strømningen gikk 2 ganger ut av havnene og 2 ganger tilbake. Farten var
et dampskips.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 35.4pt;">Efter en annen beretning kom
omtrent kl 10 de på havnen liggende fartøyer plutselig i drift, slet sine
fortøyninger og drev omtrent 80 favner utover og så tilbake igjen. Bevegelsen
begynte med at vannet falt ut av havnen og dets synken anslås til 6 fot,
derimot steg det ikke over alminnelig vannstand. Fiskere ute på havet hadde
ikke merket noe usedvanlig, men folk som rodde langs land, forundret seg over
en sterk virvlende bevegelse i vannet.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Vidare
gir Mohn ei vurderinga av retning, tider, barometerstand osb. Han konkluderer
ikkje med kva som eigentleg hende. Han er vitskapsmann og held seg til tørre
fakta. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><b><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Kva
med sjøhusa?<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal"><b></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEitc1dXXjl3IEYrw6iVB3NOeSZnJDHoWUCTWfizrjUB9RnRqRRZ_akGzmNO5L3fnZCEcqQ6IWzuEbzwgUhCCBmVVlWpv6zAn_usxXPTLIJ7HN1G3BHAAdSojzOWHp0vzU5_zNxedKYsLhXspWllzcgGFZExdcFUJMkcgSZ2zDGTCpAU5xd04cEBD1VN=s3034" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3034" data-original-width="3022" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEitc1dXXjl3IEYrw6iVB3NOeSZnJDHoWUCTWfizrjUB9RnRqRRZ_akGzmNO5L3fnZCEcqQ6IWzuEbzwgUhCCBmVVlWpv6zAn_usxXPTLIJ7HN1G3BHAAdSojzOWHp0vzU5_zNxedKYsLhXspWllzcgGFZExdcFUJMkcgSZ2zDGTCpAU5xd04cEBD1VN=s320" width="319" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div>Me har høyrt
om sjøhusa som blei tatt av bølga. Kvifor står det ikkje noko om desse, korkje
i brevet til amtmannen, i avisa eller i rapporten? Det kan skuldast at det var
det meteorologiske fenomenet som var mest interessant. Det kan også skuldast at
tap av liv var viktigare. Derfor blir det understreka at det ikkje skjedde noko ulukke; liv gjekk ikkje
tapt. Vårsildefisket var avslutta og med det fulgte det rett som det var
notisar om drukning og forlis. Då blei kan henda tap av sjøhus noko ein ikkje
fann det verd å nemna?<p></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Ei anna
forklaring kan vera at dei som rapporterte ikkje var nær områda i Beiningen, Høinessjøen
eller Hålandsdalen der det var mange sjøhus. Og brevet til amtmannen blei sendt
same dag som Andersen hadde hatt den skremmande opplevinga. Han hadde ikkje hatt
mykje tid til å samla informasjon. Litt om fartøya i hamna hadde han fått med
seg.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Alt dette
kan vera forklaringar på at det blir sagt så lite om sjøhusa. Men etter å ha trålt
gamle aviser, anar det meg at desse teoriane er lite truverdige. Det finnest
nemleg andre forklaringar.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Dokumenta
som no har dukka opp, gjer det heilt klart at flodbølgja var i 1867. På den
tida nærmar det seg slutten på det gode sildefisket i denne omgangen. Amtmannen
skriv i si melding for 1866 -70 at «den økonomiske rørelse» har stagnert. Om
sjøhus blei tatt av stormflo eller vindkast i denne perioden, kan det vera
grunnen til at dei ikkje raskt blei bygde opp att.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Folk
«vestante» hadde hatt sjøhus langs strendene her som dei heldt seg i under
fisket. Ludvig Syre viser til at ein framleis snakkar om Ferkingstadgrunnane,
Langåkergrunnane og Stolsgrunnane i området mellom Hålandsdalen til Naley. Då
fisket dabba av, tok dei husa med seg og berre grunnane stod att. Når me i
ettertid ser grunnane, kan det like godt vera at dei blei flytta «heim» som at
flodbølgja tok dei.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">Også andre
flytta på sjøhusa sine. Nokon skulle til Island på det første sildefisket rundt
1880. For å få driva fisket der, måtte dei ha «rykande skorstein i land», dei
måtte altså bu der heile året. Det hende nok at Skudenesfolk tok med ein enkel
bygning, utan at dei budde der så mykje. Me veit at sjøhus herfrå blei flytta
nordover.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;">I
rapportane heiter det at vannstanden sank og steig. Men den gjekk ikkje utover
vanleg vannstand. Endringane skjedde fort, men noko bølgje langt innover land,
var det ikkje. Det forklarer kvifor skip som låg til kai fekk problem. Og det
blei meldt om skade på skip. Men sjøhus som stod slik at dei vanleg hauststormane
og stormfloa ikkje tok dei, stod truleg ganske støtt gjennom denne dagen.
Derimot kan dei som stod på pilarar av tre eller på lausare murar ha måtta gi
tapt for vatnet som kom med «eit dampskips fart», då grunna presset og suget i
vatnet meir enn høgda på bølgja. På området inn mot Varden i Høinessjøen der
det ikkje er bygd opp nye sjøhus seinare, er svaberga slik at ein kan tenkja
seg at husa ikkje var godt funderte. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-6LQ42T07hz4/YK9U0aXh74I/AAAAAAAAHmM/EK6lOoHwJBEPyiYaPm298vk1NlcIBogHgCLcBGAsYHQ/s2016/image1%2B%25283%2529.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="942" data-original-width="2016" src="https://1.bp.blogspot.com/-6LQ42T07hz4/YK9U0aXh74I/AAAAAAAAHmM/EK6lOoHwJBEPyiYaPm298vk1NlcIBogHgCLcBGAsYHQ/s320/image1%2B%25283%2529.jpeg" width="320" /></a></div><br /><p></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN">Medarbeidarane til Mohn skulla melda om kor vidt gjenstandar
hadde falle over ende under den så uvanlege hendinga. Ein skulle tru at dei hadde
fortalt om sjøhusa.<o:p></o:p></span></p><p></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN">
</span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN">Arnt Nornes,
var oppteken av korleis det var her, korleis folk levde før oss. Han gjekk rundt
i fjøresteinar og på svaberg, målte, noterte og las gamle branntakstar. På
grunnlag av det har han laga 31 kolteikningar. Desse blei eg kjent med gjennom
far min, og etter kvart som han også fortalde om flodbølgja, har det danna seg
ei førestilling i meg om at alle desse blei offer for flodbølgja. No innser eg
at den koplinga truleg berre har vore i min tanke. Arnt Nornes har nok ikkje
påstått det. Dermed blir eg sjølv mitt første prov på at om ein misminnest,
eller koplar feil, kan det fort føra til at historieforteljinga ikkje blir
korrekt. Eg må jo no svara for at eg i god tru har missleia folk når eg har lagt
ut om flodbølgja i samband med foredrag, blogginnlegg og maleri.</span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-bBjsGIB-T7c/YK9U-dw0GTI/AAAAAAAAHmQ/10HlxrUa1nUcQ8XhacHswpTSUxi8RLMRQCLcBGAsYHQ/s320/3D8C9945-99F0-4B74-B241-20B88659AAAF.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="105" data-original-width="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-bBjsGIB-T7c/YK9U-dw0GTI/AAAAAAAAHmQ/10HlxrUa1nUcQ8XhacHswpTSUxi8RLMRQCLcBGAsYHQ/s0/3D8C9945-99F0-4B74-B241-20B88659AAAF.jpeg" /></a></div><p class="MsoNormal"><b><span lang="NO-NYN">Beiningen</span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN">Om me har
kunnskap om kva sjøhus som stod langs dei ulike strendene, veit me likevel
ikkje om mange av dei forsvann på ein gong. Med eit unnatak. Nausta i Beiningen.
Forteljinga om sjøhusa her, knyter hendinga til ei flodbølgje, tidfesta til 1862.
<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN">Også
denne historia gir Nasjonalbiblioteket sine samlingar av digitale aviser oss
ein nøkkel til å forstå betre. Med søk på ordet «Beiningen» dukkar det opp
avisoppslag frå <i>Den Norske Rigstidende</i> frå 31. oktober, nettopp i 1862,
slik det er blitt fortalt. Men avisa fortel om ein stor storm, ikkje ei flodbølgje.
Og me kan lesa at det gjekk med 11 sjøhus i Beiningen, akkurat det talet som er
blitt nemnd i samanheng med flodbølgja opp gjennom tidene.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjH3yydnqnmNUiJclfH6w7vIodjdSJUgx6m_KNGTxZXlb3v_EMPGYAumCuLZH1yITtMCxtoOCQuozNPOHpgdVuGdpw6YzL3mTlWwFcbqkgww-qH6EUW4ctc2anaGhOgZSNbMHVoFghNMckSGm0NS_AhWfgdX5V0B3YADJHT9tWhms15YHyM0JwSppgO=s320" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="229" data-original-width="320" height="229" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjH3yydnqnmNUiJclfH6w7vIodjdSJUgx6m_KNGTxZXlb3v_EMPGYAumCuLZH1yITtMCxtoOCQuozNPOHpgdVuGdpw6YzL3mTlWwFcbqkgww-qH6EUW4ctc2anaGhOgZSNbMHVoFghNMckSGm0NS_AhWfgdX5V0B3YADJHT9tWhms15YHyM0JwSppgO" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div>Og etter
stormen i 1862 kan avisa <i>Correspondenten</i>
melda at det var mangel på takstein. Ein huseigar i Skudenesområdet trong 700
stykke. Kanskje det likevel var i 1862 dei fleste sjøhusa gjekk med, også andre
stader langs strendene her? Ikkje i flodbølgja, men i ein storm som også var så
dramatisk og voldsom at den nok stod lenge som «den verste i manns minne». Bølgjene
gjekk høgt i den orkanaktige stormen. Det blir fortalt at den stod opp på stovegolvet
på Auste, som ligg på høgde med Fredtun.<p></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN"><v:shapetype coordsize="21600,21600" filled="f" id="_x0000_t75" o:preferrelative="t" o:spt="75" path="m@4@5l@4@11@9@11@9@5xe" stroked="f">
<v:stroke joinstyle="miter">
<v:formulas>
<v:f eqn="if lineDrawn pixelLineWidth 0">
<v:f eqn="sum @0 1 0">
<v:f eqn="sum 0 0 @1">
<v:f eqn="prod @2 1 2">
<v:f eqn="prod @3 21600 pixelWidth">
<v:f eqn="prod @3 21600 pixelHeight">
<v:f eqn="sum @0 0 1">
<v:f eqn="prod @6 1 2">
<v:f eqn="prod @7 21600 pixelWidth">
<v:f eqn="sum @8 21600 0">
<v:f eqn="prod @7 21600 pixelHeight">
<v:f eqn="sum @10 21600 0">
</v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:formulas>
<v:path gradientshapeok="t" o:connecttype="rect" o:extrusionok="f">
<o:lock aspectratio="t" v:ext="edit">
</o:lock></v:path></v:stroke></v:shapetype><v:shape alt="Et bilde som inneholder tekst, personer
Automatisk generert beskrivelse" id="Bilde_x0020_10" o:spid="_x0000_i1025" style="height: 155.25pt; mso-wrap-style: square; visibility: visible; width: 354pt;" type="#_x0000_t75">
<v:imagedata o:title="Et bilde som inneholder tekst, personer
Automatisk generert beskrivelse" src="file:///C:/Users/janove/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image001.jpg">
</v:imagedata></v:shape></span><span lang="NO-NYN"><o:p></o:p></span></p><div style="border-bottom: dotted windowtext 3.0pt; border: none; mso-element: para-border-div; padding: 0cm 0cm 1pt;">
<p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 1.0pt 0cm; padding: 0cm;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-qxJ5YpS8yaM/YK9VdasvuhI/AAAAAAAAHmk/1UWUz3yQzYw67jFOE-sJYUxcdfYj3iAaQCLcBGAsYHQ/s1722/Correspondenten%2B8%252C11%252C62.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="755" data-original-width="1722" src="https://1.bp.blogspot.com/-qxJ5YpS8yaM/YK9VdasvuhI/AAAAAAAAHmk/1UWUz3yQzYw67jFOE-sJYUxcdfYj3iAaQCLcBGAsYHQ/s320/Correspondenten%2B8%252C11%252C62.jpg" width="320" /></a></div><br /><span lang="NO-NYN"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 1.0pt 0cm; padding: 0cm;"><span lang="NO-NYN">I same avis som Beiningen er omtalt, står
dette om stormen: <i>Den Norske Rigstidend</i> 31.10.92 melder frå <i>Christiansands stiftsavis</i> at
«slik orkan har en ikke opplevd på mange tiår». Det var høg vannstand, takstein
regna, plankar knakk, bryggjer stod under vatn. Det var kaos.</span></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 1.0pt 0cm; padding: 0cm;"><span face="Calibri, sans-serif" style="font-size: 11pt;">Flodbølgja
i 186</span><span face="Calibri, sans-serif" style="font-size: 11pt;">7 kom inn frå sør,
og blei observert mellom Geitungen og Tretteskjær før den gjekk inn mot Høines.
Med ei slik retning er det heller tvilsamt at den ville ha treft Beiningen me</span><span face="Calibri, sans-serif" style="font-size: 11pt;">d</span><span face="Calibri, sans-serif" style="font-size: 11pt;"> noko særleg styrke.</span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN">Kan det ha
vore ei flodbølgja til, ei i 1862 også? - Slik den munnlege tradisjonen fortel
oss? Ei lita setning i brevet til amtmannen fem år seinare, etter flodbølgja,
viser at det ikkje kan ha vore slik: «Ingen kan erindre noe lignende». <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN">Eitt hus
stod att i Beiningen, og det blei heitande Banken, etter omgrepet «sikkert som
banken». Slike språklege spor er nok meir motstandsdyktige mot endringar over
generasjonar enn fortellingar og årstal. At sjøhusa fór på sjøen samstundes,
kan me derfor festa lit til: Men altså neppe årstal og årsak.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 1.0pt 0cm; padding: 0cm;">
<span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-NYN" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Det finnes eit maleri, mala av Amaldus Nielsen,
som viser Beiningen etter at sjøhusa forsvann. Det skal vera malt nokre år
etter flodbølgja, blir det sagt i tru på at den var i 1862. Og det stemmer at
dei blei tatt av bølgjene i 1862. Men det var i ein storm.</span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN">Fagfolk har festa lit til forteljinga om flodbølgja, men dei har vore varsame
med konklusjonar. Geologen Reidulv Bøe seier til <i>Haugesunds avis</i>,
12.2.2005, at det er funne fleire skredkantar etter utrasingar i sørlege del av
Karmsundet og i Skudenesfjorden. Store lausmassar kan ha glidd ut og har
utløyst bølgja. Men han legg til at ein ikkje har nok data til å seia det
sikkert.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN">Og det er
bra han ikkje slår det fast, for det ville skapt nytt trøbbel for tidfestinga.
Han viser nemleg også til at det har vore lokalskjelv i 1861 og 1863. Det siste
hadde styrke 4 på Rossi-Forel skala (som
går frå 1-10, ikkje å forveksla med Richters skala). Rasa kan ha kome i samband
med desse, men det blir understreka at «det er like truleg at desse og andre jordskjelv
i dette området har destabilisert lausmassar på havbotnen og at massane har
rast ut på eit tidspunkt som ikkje samsvarer med eit jordskjelv i tid. Altså
kan me ha lov å tenkja at eit så sterkt jordskjelv i 1863 kan ha forårsaka
bølgja i 1867.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="font-size: 12pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN;">Rett eller gale? <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="font-size: 12pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN;">Det er å håpa at den munnlege
tradisjonen kan haldast levande.
At me held fram med å fotelja kva me har høyrt frå dei som kom før oss. Også om
det har feil og manglar. OM skriftlege kjelder, som har vore lagra i gamle arkiv no
korrigerer detaljar når dei blir tatt fram i lyset, nå ikkje det skremma oss
frå å fortelja. Då eg først høyrde om flodbølgja, var det fenomenet som gjorde
inntrykk, ikkje årstalet. Folk før meg hadde sett havet forsvinna og havbotnen
liggja open, før vatnet kom flaumande inn att nokre hundre meter frå barndomsheimen
min på Høines. Tippoldeforeldrene mine var mellom dei som undra seg. Spekulerte
og diskuterte. Kanskje drøymde dei om den høge bølgja i vekene etterpå? Kanskje
hadde oldemor Gurine som då var ei jente på ti år, mareritt i lange tider? Me
veit ikkje. Men når eg les om hendingane dei opplevde, er eg med eitt nærare
dei enn nokon gong før.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="font-size: 12pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN;">****</span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="font-size: 12pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN;">Ein del av maleria er til sals. Dei finn du <a href="https://gallerinauthydlaren.blogspot.com/p/skudeneshavn.html">her.</a></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN">Språk og
rettskriving i gamle aviser er noko modernisert for å gjera det meir
lesarvenleg.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN">Maleria
er lagde med utgangspunkt i kolteikningane til Arnt Nornes. Dei ligg på
nettsida </span><span style="color: blue;"><a href="https://gallerinauthydlaren.blogspot.com/p/skudeneshavn.html">Galleri Nauthydlaren: Skudeneshavn</a></span><span lang="NO-NYN"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal">Om du vil følgja med på kva eg maler, blir du oppdatert om du går inn og «liker» Facebooksida til galleriet her: <a href="https://www.facebook.com/Galleri-Nauthydlaren-106602451277162/">https://www.facebook.com/Galleri-Nauthydlaren-106602451277162/</a></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN">Storstormen
som tok sjøhusa i Beiningen i 1862 kan likna på den kortvarige stormen som kom
som kasta over Skudenesfiskarane på Island i 1884. Dette står det meir om i den
historiske romanen <a href="https://garborgogskou.blogspot.com/2020/05/bker-skjer-lesar.html">Alt vel</a>. (Den kan kjøpast hos meg for kr 100 + porto ved SMS
til 98060938).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN"><b>Kjelder: </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN">-<span style="font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span lang="NO-NYN">Minneutstillinga,
Arnt Nornes, 1917-1886, Odd Rune Olsen: Flodbølgen. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span class="reference-text"><span lang="NO-NYN">-<span style="font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;"> </span></span></span><span class="reference-text"><span lang="NO-NYN" style="color: #202122; mso-ansi-language: NO-NYN; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;">Mohn, H. (24. mai 1867): <i>Meddelse
angaaende en usædvanlig Bevægelse af Havet paa Norges Vestkyst den 7de Mai 1867</i>,
Videnskapsselskabet i Christiania, forhandlinger, Kristiania.</span></span><span class="reference-text"><span lang="NO-NYN"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN">-<span style="font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;"> </span></span><span lang="NO-NYN">Samtale
mellom Ludvig Syre og Rolf Høines, kassettopptak, frå 1980.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN">-<span style="font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;"> </span></span><span lang="NO-NYN">Correspondenten,
8.11.1862<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN">-<span style="font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span lang="NO-NYN">Morgenbladet,
31.10.1862<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN">-<span style="font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;">
</span></span><!--[endif]--><span lang="NO-NYN">Amtmannsberetningen,
Stavanger Amt, 1865.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN">-<span style="font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;">
</span></span><!--[endif]--><span lang="NO-NYN">Morgenbladet,
8.5 og 19.5.1967<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN">-<span style="font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;">
</span></span><!--[endif]--><span lang="NO-NYN">Den
norske Rikstidende, 13 og 20.5.1867<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN">-<span style="font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;">
</span></span><!--[endif]-->Stavanger Amtstidende, 13.5.1867<span lang="NO-NYN"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="font-size: 12pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN;">
</span></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="NO-NYN">-<span style="font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;">
</span></span><!--[endif]-->Haugsunds avis, 12.05.2005<span lang="NO-NYN"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: right;"><span lang="NO-NYN" style="font-size: 12pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN;"><i>Marit Elisebet Høines Totland<o:p></o:p></i></span></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 1.0pt 0cm; padding: 0cm;"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="NO-NYN" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><i>
</i></span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: right;"><span lang="NO-NYN" style="font-size: 12pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-NYN;"><i>Mai 2021. </i> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 1.0pt 0cm; padding: 0cm;"><span face="Calibri, sans-serif" style="font-size: 11pt;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 1.0pt 0cm; padding: 0cm;"><span lang="NO-NYN"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 1.0pt 0cm; padding: 0cm;"><span lang="NO-NYN"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 1.0pt 0cm; padding: 0cm;"><span lang="NO-NYN"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 1.0pt 0cm; padding: 0cm;"><span lang="NO-NYN"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="border: none; mso-border-bottom-alt: dotted windowtext 3.0pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 1.0pt 0cm; padding: 0cm;"><span lang="NO-NYN"><br /></span></p></div><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="NO-NYN" style="mso-ansi-language: NO-NYN;"><br /></span></p>Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-70706613562305930172021-05-23T09:31:00.009-07:002021-05-27T03:09:14.202-07:00Meteorologisk observatorie i Skudenes på 1860-talet, eit av dei første i landet.<p>Les du aviser frå 1860 - talet og utover, kan du få inntrykk av at det var uvanleg mykje vêr i Skudeneshavn. I nesten kvar avis er det rapportert om vêret her. Og vêr var det nok, då som no, men truleg ikkje meir enn det har vore til alle tider samanlikna med andre stader. </p><p>Skudenes låg strategisk til for observasjon av lågtrykk, nedbør og regn. Og det fann han ut, Henrik Mohn, mannen som skulle bli den første direktøren ved Meteorologisk Institutt. Men før han kunne bli direktør der, måtte instituttet opprettast. Og før han kunne få det på plass, måtte han visa at det var bruk for eit slik institutt.</p><p>Han starta innsamling av informasjon om vêret på seks ulike stader i 1860; Kristiansund, Ålesund, Skudenes, Mandal, Sandøsund og Dovre.</p><p><b><span style="font-size: medium;">Ingen påliteleg vurdering utan fotfolket, sjøfolka</span></b>.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-aPGHDFnwaJk/YKp2s-VxEGI/AAAAAAAAHjQ/cParp3BtNzUgLtcQEn7B_vV2oSu5_weqQCLcBGAsYHQ/s1040/telegrafannonse%2B1%2B%25282%2529.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="839" data-original-width="1040" height="153" src="https://1.bp.blogspot.com/-aPGHDFnwaJk/YKp2s-VxEGI/AAAAAAAAHjQ/cParp3BtNzUgLtcQEn7B_vV2oSu5_weqQCLcBGAsYHQ/w190-h153/telegrafannonse%2B1%2B%25282%2529.jpg" width="190" /></a></div><p>Me hadde meir enn oversikt over vêret her vest. Me hadde også folk som kunne observera og rapportera. Det var ikkje ein jobb for dei som sat ved kontorpulten eller styrte med viktige papir, som fiskeeksportørar og reiarar. Rapportane skulle meldast via telegrafen, og då det skulle rekrutterast medarbeidarer, var det eit klart krav at det skulle nyttast "pålitelige sjømenn" som skulle engasjerast av losane på staden. Dette gjaldt rapporteringa av v<span style="text-indent: -18pt;">indretning, vindstyrke og om det var tåkete eller klart. Måling med barometer og termometer kunne andre ta seg av. Men når det trongst vurdering, ikkje berre avlesing, måtte det sjøfolk til. Og det kan me forstå når me ser korleis ein skulle avgjera vindstyrken:</span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle"><u>Kriteria var:</u></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle"><b>Stille - Ingen kriterie.<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle"><span lang="NO-NYN"><b>Labert - Alle segl kunne førast bidevind.<o:p></o:p></b></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle"><span lang="NO-NYN"><b>Frisk vind - Frå bramseil til "enkelte rebede" mersseil kunne førast bidevind<o:p></o:p></b></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle"><b>Sterk vind - Frå "enkelte rebede til klodsrebede" mersseil kunne førast bidevind<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle"><b>Storm - Når kun eit
enkelt segl kunne førast bidevind.<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle"><b>Sterk storm - Når det ikkje kunne førast noko segl, takstein bles av osv.</b><o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-I1gJZv8oeEY/YKp70XfhyyI/AAAAAAAAHjY/421Yry4CSJwAgAbgjYTrLwkVcB7bSeNzgCLcBGAsYHQ/s320/v%25C3%25A6r.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="320" data-original-width="264" height="200" src="https://1.bp.blogspot.com/-I1gJZv8oeEY/YKp70XfhyyI/AAAAAAAAHjY/421Yry4CSJwAgAbgjYTrLwkVcB7bSeNzgCLcBGAsYHQ/w165-h200/v%25C3%25A6r.jpeg" width="165" /></a></div><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle"><br /></p>Tre gonger til dagen skulle observasjonane gjerast. Og kvar morgon skulle dataene sendast rundt i landet via telegrafen. Meldinga blei då slått opp på ei oppslagstavle slik at alle som trengte vita korleis vêret var, kunne komma dit å sjå. Oppdraget var å senda meldinga så snart observasjonen var gjort, om ikkje kommunikasjonen blei hindra. Det kunne nemleg skje. For telegrafen var bygd slik at det berre kunne passera ei melding over linjenettet om gongen.<p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle">Dette var ikkje vêrmeldingar slik me kjenner dei. Det var ikkje prognosar for kva som skulle skje, berre rapport om det som blei observert.</p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle"><b style="text-indent: -18pt;">Men hadde me heilårstelegraf i Skudenes i 1860?</b></p><p class="MsoNormal">Etter vedtak i Stortinget i 1857 ble telegrafnettet langs kysten, Oslo-Bergen, utbygd. Først i byane, Haugesund, Flekkefjord, Egersund, Stavanger. Me måtte nøya oss med fisketelegraf som berre var open under det store fisket. I desember 1857 blei det opna fisketelegraf i Skudenes, Espevær, Kopervik og Kulleseid. På Åkra ville fiskerinæringa også ha fisketelegraf. Det fekk dei i 1958, og då gjekk Skudenes stasjon over til heilårsdrift.</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Utbygginga krevde nye fagfolk. Adolf Storhaug var uteksaminert i det første kullet med telegrafistar i Stavanger
1.9.1858. Han kom til Skudenes stasjon
som assistent straks etter eksamen og arbeidde under fleire styrarar. Han blei verande til 1872. Det blei stilt høge krav til den nye yrkesgruppa. Dei måtte ha greie på bokføring, vera flinke å skriva og dei måtte forstå teknikken med telegrafen. I tillegg måtte dei avleggja prøve i to av dei tre språka engelsk, tysk og fransk.</p><p class="MsoNormal"><b>Alt låg til rette i Skudeneshavn</b></p><p class="MsoNormal">Dermed låg alt til rette for meteorologisk observasjon frå Skudeneshavn. Me hadde ekspertise, låg rett plassert og hadde telegraf.</p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: medium;"><b>To sterke menn</b></span></p><p class="MsoNormal">Telegrafdirektør Nielsen og direktøren ved meteorologisk institutt, Henrik Mohn, var sentrale i utbygging av tenester som etter kvart blei sett på som ei selvfølge. Og begge var truleg i Skudeneshavn. Nielsen skal ha gått opp traseen for telegraflinja rundt Sørlandet og hit, før monteringa av mastrer starta. Mohn var her for å sjekka måleinstrumenta i 1866. </p><p class="MsoNormal">Tempoet på utbygginga av telegrafnettet viser at Nielsen var ein handlekraftig kar. No fekk han også god hjelp av Stortinget. Det viste seg nemleg at det svarte seg å ha telegrafen på plass. Vårsildefisket gav stadig betre resultat, noko som telegrafen fekk æra for. Når fiskarane fekk vita kor silda stod, kunne dei vera på rett stad til rett tid. Og ein dag spart, gav meir sild i tønnene. </p><p class="MsoNormal">Henrik Mohn, (f. 1852), var ein bestemt, men venleg mann, skal me tru kjeldene. Han var frå Bergen, og er av Mohn-slekta som i dag er svært så vidgjeten.</p><p class="MsoNormal">Då Meterologisk institutt markerte sitt 50-årsjubileum, laga kollegaer og vener av Mohn ei vise om han. Den er datert 1891, og me treng å lesa visa for å forstå kva mann Mohn var og for å innsjå at dei hadde humor i rikt mon, på den tida også.</p><p class="MsoNormal"><b>Synges unisont, men ikke Mohnotont:</b></p><p class="MsoNormal">Den gang da Mohn som ganske ung student, masede med fysikkproblemer</p><p class="MsoNormal">var det vel ei særdeles ratt bevendt med hans siden berømte systemer.</p><p class="MsoNormal">Tankene brøt seg frem med vold - Mohnader uten sammenhold.</p><p class="MsoNormal">Observatoriet åpnet ham sin port, Hansteen så ublidt til hans briller,</p><p class="MsoNormal">Fearnley var blid, da han arbeid' fort, og han aldri var plaget av griller.</p><p class="MsoNormal">Andre beregnet måne, sol, - kometer var hans Mohnopol.</p><p class="MsoNormal">Som han just sitter taus og grunner på: "Skal jeg bli Fearnleys tro Successor?"</p><p class="MsoNormal">Kommer et budskap lydende som så: Nu er Mohn atmosfærisk professor.</p><p class="MsoNormal">Gleden stod høyt i taket og fikk avløp i en Mohnolog.</p><p class="MsoNormal">Så tok han fatt og fikk sitt institutt, innrettet etter siste mote</p><p class="MsoNormal">Været i almanakken, det gikk ut, thi han brukte sin egen metode.</p><p class="MsoNormal">"Utsikt" han måtte hver dag gi: Det ble en ren Mohnomani:</p><p class="MsoNormal">Havdypets gåter har han syslet med: "Vøringen" ham som fangstskip tjente.</p><p class="MsoNormal">Ivrig han stod, når loddet skulle ned og en "skrape" fra Sahrs var i vente.</p><p class="MsoNormal">Neste gang ut på tokt han går, det blir vel med en mohnitor.</p><p class="MsoNormal">Alt hva han strev og alt hva han har gjort, her vi behøver ei å nevne.</p><p class="MsoNormal">alle er enige om at det er stort; Det bevsier vårt deilige stevne.</p><p class="MsoNormal">Nu har hin unge bergstudent seg reist et varig monument.</p><p class="MsoNormal"> <i>Mohnolith</i></p><p class="MsoNormal"><i><br /></i></p><p class="MsoNormal"><i>Dei meteorologiske observasjonane, blei nøkkelen til å finna ut av kva tid flodbølgja i Skudenes var. Det står det mykje om her: </i><a href="https://detvareingong.blogspot.com/2021/05/djupdykk-i-nbno-kastar-nytt-lys-over.html">Det var ein gong ...: Djupdykk i nb.no kastar nytt lys over flodbølgja i Skudeneshavn på 1860-talet.</a></p><p class="MsoNormal"><b>Dumåkomaheimstraks</b></p><p class="MsoNormal">Når ein les kva som hende før i tida, finn ein ut at det meste er som i dag. Det er som Sigrid Undset sa: "Mennesket er vel til alle tider den samme". Ei stund var betalinga av eit telegram bestemt av kor mange ord det hadde. Dåkunnedetlettblimangelaaange ord. Dei fleste var meir fornuftige enn dei eg har laga her. Det var helst forretningsspråket som blei gjenstand for samanskriving. Men i alle fall: Det gjekk ikkje i lengden. Snart gjekke ein over til andre kriterium for betaling.</p><p class="MsoNormal">::::::</p><p class="MsoNormal">Maleriet av seglet, er 50x60 cm. Til sals. Det, og fleire maleri, finnest her: <a href="https://gallerinauthydlaren.blogspot.com/p/bilde-til-sals.html">Galleri Nauthydlaren</a> </p><p class="MsoNormal"><b>Kjelder</b></p><p class="MsoNormal">Bergens tidende 5.12.1891, 50 årsjubileet for Meteorologisk institutt</p><p class="MsoNormal"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Stavanger Aftenblad, 3.9.1907, Telegrafen 50 år </span></p><p class="MsoNormal"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Stavanger Aftenblad, 3.9.1907, artikkel i samband med 50-årsjubileet.</span></p><p class="MsoNormal"><span face="Calibri, sans-serif"><span style="font-size: 14.6667px;">T Rafto: Telegrafverkets historie, 1955-1955, Bergen 1955</span></span></p><p class="MsoNormal"><span face="Calibri, sans-serif"><span style="font-size: 14.6667px;">H Mohn. Rapport, Videnskapsakademiet, 1867</span></span></p>Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-56265044650021760722020-05-28T11:36:00.001-07:002020-05-30T00:46:56.260-07:00Barneforening på Risdal<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<u><span style="color: #000120;"></span></u><br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-e1vZiKUplF0/XtAEDs8ZUYI/AAAAAAAAEgs/VeA2QMywKDoXzQQGDC8Kvtf0UQB431RQwCK4BGAsYHg/nytt%2Brisdal.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2786" data-original-width="2720" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-e1vZiKUplF0/XtAEDs8ZUYI/AAAAAAAAEgs/VeA2QMywKDoXzQQGDC8Kvtf0UQB431RQwCK4BGAsYHg/s320/nytt%2Brisdal.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Mange har gode minne frå Barneforeninga som så ofte samlast i stova hos Ragnhild Kallastein på Risdal. Eg trur namnet på foreninga var Glimt. Og med jamne mellomrom sykla me avgarde til Risdal, der me fekk boller og varm kakao. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Me lærte å sy korssting og strikka lange band som skulle vera utpå kleshengarane. Dermed var det arbeid både til nevenyttige og dei som berre kunne strikka att og fram. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Ein gong i året var det basar. På Syre bedehus. Og huset var fullt. Stor stas var det å vinna fruktkorga. Litt mindre stas å vinna kleshengarane.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Eg hugsar altfor lite frå denne tida, - 1960-talet. Men eg trur me også var hos Emma på Postveien og hos Olena. For ein innsats dei la ned, desse kvinnene som tok i mot oss, - for oss og for misjonen.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Kanskje hugsar du meir enn meg? Skriv gjerne dine minne frå denne foreninga i kommentarfeltet.Og kva veit eg; kanskje finnest den framleis?</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Det var når eg malte desse melkespanna at eg kom til å tenkja på barneforeninga. Bildet er 30x30 cm, og kan kjøpast for dei som måtte ha lyst på det, kr 1400,-</div>
Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-7526483652648688372020-05-09T04:57:00.002-07:002021-09-28T05:58:48.242-07:00Da kua spankulerte gjennom Skudenes morgen og kveldHer kommer kuene på rekke og rad. De skal på beite på Klovemyr, oppover der legesenteret og bedehuset ligger. Og siden de gikk så fint på rekke, fikk veien navnet Rekke, i følge far, (Rolf Høines).<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-MstblUl1svw/XtIP5ej2tpI/AAAAAAAAEhs/UmrUNjOiodwEXe1TUs0d_T6rI5VKy9BCwCLcBGAsYHQ/s1600/5219032F-1594-4D5B-AF6D-76D784465793.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1191" data-original-width="1600" height="238" src="https://1.bp.blogspot.com/-MstblUl1svw/XtIP5ej2tpI/AAAAAAAAEhs/UmrUNjOiodwEXe1TUs0d_T6rI5VKy9BCwCLcBGAsYHQ/s320/5219032F-1594-4D5B-AF6D-76D784465793.jpeg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Og når det gikk mot kveld, måtte selvfølgelig kuene tilbake. Og veiene ble sølete, ja, direkte møkkete. Så møkkete at folk klagte til lensmannen.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-HfrfImGtHCU/Xs__jwOfUiI/AAAAAAAAEfs/UIkwjjmx_HEmHtpnF48LtKqCpmE9zNImACLcBGAsYHQ/s1600/IMG_7044.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1189" data-original-width="1600" height="237" src="https://1.bp.blogspot.com/-HfrfImGtHCU/Xs__jwOfUiI/AAAAAAAAEfs/UIkwjjmx_HEmHtpnF48LtKqCpmE9zNImACLcBGAsYHQ/s320/IMG_7044.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Maleriene er fra sentrum der hundrevis av folk møtes når Skudefestivalen skal åpnes. Løa til venstre var plassert der paviljongen står nå.</div>
<br />
Løer midt i Havn? Ja, folk kunne ikke leve bare av fisket, ikke en gang om silda kom i store mengder i gode perioder. Den var ikke til å stole på. Plutselig var den borte. Men midt i sentrum? Nei, ikke midt i sentrum. For dette var ikke sentrum på denne tida. Bebyggelsen rundt Søragadå ligger bak løene. Og nedover bakken bak de husene vi ser på bilde nr to, var det ikke så mange beboelseshus. På den tida en del av husene ble bygd i området rundt gamle bokhandelen, sa folk at de bygde ute i marka.<br />
<br />
Løene tilhørte Gilje og Nessa og var oppkalt etter dem. Nessa-løa står til venstre i bildet og Giljeløa til høyre. Giljeløa ble også kalt Domkirken. Den var usedvanlig stor. I taksten fra 1876, det året den ble bygd, er den oppgitt å være 30 x 6,3 meter. Den var delt i tre bygninger under samme tak. Først en låvebygning innredet til løe, gjødselbinge og fjøs med fem båser. Deretter en låvebygning som også var innredet til løe og gjødselbinge, og til slutt en stall med to spilltau. I 1890 ble det innredet et nytt fjøs på østsiden. (I følge "Hus og innbyggere i gamle Skudeneshavn".)<br />
<br />
Rolfsen sang om løene i revyen si:<br />
<br />
<i>I Søragadå har me någe kjekt, fallera</i><br />
<i>en løe som me ikkje kan få vekk, fallera</i><br />
<i>men nå ska adle samen ta et tak, fallera</i><br />
<i>for løa ska i gadå me et bra, fallera!</i><br />
<i><br /></i>
Maleriene er til salgs, prisen er kr 1500 pr stk. De er 30x40 cm, akryl på lerret. Om du er interessert, kan du kontakte meg på post@marittotland.no.<br />
<i><br /></i>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-uTQuKqYG4gs/XradYf_oOTI/AAAAAAAAEcY/hEDk5pIsTNokOxOMuKzdeKC0Enmav_ICQCLcBGAsYHQ/s1600/IMG_6949.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1494" data-original-width="1407" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-uTQuKqYG4gs/XradYf_oOTI/AAAAAAAAEcY/hEDk5pIsTNokOxOMuKzdeKC0Enmav_ICQCLcBGAsYHQ/s320/IMG_6949.jpg" width="301" /></a></div>
Dette maleriet viser et parti fra Søragadå fra samme tiden, like før århundreskiftet. Begge husa i forkant er revet. (Bildet er solgt)<i><br /></i>Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-11267749328757386962018-11-04T03:18:00.003-08:002018-11-04T05:06:05.964-08:00Krigen i Skudenes - Fortell, fortell!Då me vaks opp, var det så lenge sidan krigen. No er det ikkje lenge sidan. Slik opplever eg det. Og kanskje det er andre som opplever det likedan? I alle fall var det ei overraskande stor interesse for samlinga under SILK som dreidde seg om krigen. 160 kom inn før dørene blei stengde på det flotte møtelokalet i Gamle verkstedet, 20 minutt før møtet skulle starta.<br />
<br />
Me var heldige å ha med oss to tidsvitner på arrangementet, to karar som var smågutar under krigen. Og dei fortalde om sine opplevingar. Saman var me fire som prøvde å kasta lys over krigsåra lokalt. Sjølvsagt var det mykje som ikkje kom med og blei presentert i sin heilskap denne kvelden sidan det ikkje var noko systematisk framstilling av dei dramatiske hendingane, men meir kvardagslivet som blei ståande i fokus. Men det finnest bøker der ein kan lesa om Vindafjord, La France, flya på Hillesland, Sigurd Jakobsen, krigsseilarane og mykje meir.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-p88ZNvzsi9A/W97VTEBbGuI/AAAAAAAAD0w/raVI2j8e6n4uIz9zr9J-h-n1YXcMKmf7gCLcBGAs/s1600/IMG_3453.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="240" src="https://4.bp.blogspot.com/-p88ZNvzsi9A/W97VTEBbGuI/AAAAAAAAD0w/raVI2j8e6n4uIz9zr9J-h-n1YXcMKmf7gCLcBGAs/s320/IMG_3453.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
Mange har høyrt mykje frå sine eigne foreldre. <b>Mi oppfordring er: Fortell, fortell!</b> Og skriv gjerne ned det du veit. Sjølv fekk eg to nye hendingar "overrekt" munnleg etter møtet. Dei vil eg skriva ned. Kanskje kan dei bli med i ei framtidig utgjeving der eg samlar alt far fortalte om krigen, det som er spreidd over fleire små hefte no. I tillegg har eg vore så heldig å få kassettane han las inn og ein del dokument som framleis har fortellingar å by oss som ikkje er så kjende.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-F8Ur2bpqRsY/W97VY8WyzzI/AAAAAAAAD04/NETsDH8dW4UoswUfcLwJCdTDd5vUEieQQCLcBGAs/s1600/IMG_3454.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1522" data-original-width="1600" height="304" src="https://1.bp.blogspot.com/-F8Ur2bpqRsY/W97VY8WyzzI/AAAAAAAAD04/NETsDH8dW4UoswUfcLwJCdTDd5vUEieQQCLcBGAs/s320/IMG_3454.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
Ein stor takk til Karmøy bibliotek som stod bak arrangementet! Og til den fantastiske gjengen bak SILK, med Jon Rullestad i spissen, som set plassen på hovudet og skaper litterær oppleving og interesse!<br />
<br />
Det er stas å få komma heim til SILK. Eg skulle så gjerne ha snakka med mange av dykk som møtte opp på fredag. Men <span style="background-color: transparent; color: black; display: inline; float: none; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">neste arrangement banka på døra, og eg rakk berre å ta nokre få av dykk i neven. Men no kan eg få sagt det: Kjekt at du kom! Takk for meg!</span>Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-61890261501224539842018-03-19T07:34:00.000-07:002018-03-19T07:36:14.421-07:00Kvifor hadde svigerbestefar ishus?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-YPtRmAGJQC0/Wq_D3azzYbI/AAAAAAAADnU/pbHzHfUQsCk_iHzeuorUxQETUuU7WL64QCLcBGAs/s1600/malt%2Bbuda.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1542" height="320" src="https://2.bp.blogspot.com/-YPtRmAGJQC0/Wq_D3azzYbI/AAAAAAAADnU/pbHzHfUQsCk_iHzeuorUxQETUuU7WL64QCLcBGAs/s320/malt%2Bbuda.jpg" width="308" /></a></div>
I 1919 starta svigerbestefar, Ole M. Totland, byging av den store sjøbuda med ishus. Han hadde fått skøyte på garden i 1906 og overtok huset i 1920. I 1926 blei huset ombygd, men då hadde han allereie rydda meir land rund seg slik at åker og eng blei slik me kjenner dei i dag. Den store steinura nede ved sjøen vitnar om det tunge arbeidet som då blei utført.<br />
<br />
<span style="background-color: transparent; color: black; display: inline; float: none; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">Eg er har nett malt sjøvbuda med ishuset etter ein akvarell av svigerson til Ole, Asbjørn Skram, (mala i 1934). Og her ser me ishuset Ole bygde. Han trengte is til å pakka fisken i langt utover våren og sommaren. Og han visste råd. Han henta is i elva. Og bygde hus med tjukke veggar inntil sjøbuda der han tok vare på isen. Slik hadde han is til å pakka fisk med langt utover våren.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; display: inline; float: none; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;"><br /></span>
<span style="background-color: transparent; color: black; display: inline; float: none; font-family: "times new roman"; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">No viser berre plata ishuset stod på:</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<b><br /></b><a href="https://3.bp.blogspot.com/-t7Yg8UyaQRk/Wq_IkkgQgmI/AAAAAAAADng/PCIgufw40rs3zjAjw7XY301Mg5Y2Icm-wCLcBGAs/s1600/str%25C3%25A5totland.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1515" height="320" src="https://3.bp.blogspot.com/-t7Yg8UyaQRk/Wq_IkkgQgmI/AAAAAAAADng/PCIgufw40rs3zjAjw7XY301Mg5Y2Icm-wCLcBGAs/s320/str%25C3%25A5totland.jpg" width="302" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Her er fleire av maleria mine frå Totland: <a href="http://gallerinauthydlaren.blogspot.no/2018/03/totland.html">Galleri Nauthydlaren</a>Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-28249763929942064262017-11-20T06:21:00.003-08:002017-11-20T06:32:39.526-08:00Suezkanalen, hvor var den?<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1228" height="320" src="https://2.bp.blogspot.com/-mmsDzBI_Xno/UN3W0GiboLI/AAAAAAAAAZM/mQLwyemuRgc7Xn_6E57cXovwkqsHOOxigCPcBGAYYCw/s320/IMG_2817.jpg" width="245" /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Jeg har lest at det var en snarvei, et smau, i Gamle Skudenes som ble kalt Suezkanalen. Men nå når jeg trenger navnet i skrivingen av neste roman, finner jeg ingen opplysninger om det. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Og så ser jeg av et gammelt kart at veien fra Mælandsgården og opp bakken, Halvorsbakken, ble kalt Bygdeveien. Er dette kjent?</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Noen som kan hjelpe?</div>
Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-22450584763276837222017-11-08T01:53:00.000-08:002017-11-08T01:54:47.962-08:00Bytur - til Stavanger så klart!<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Bytur i min barndom - det var tur til Stavanger, med fenomenal utsikt i fint vær, og et par timer på dekk for ikke å bli sjøsyk i dårlig vær.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Slengemandag, etter konfirmasjonen, var det så å si obligatorisk å dra til byen på handle.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
I eldre tider var det marked ved St.Hans og på høsten, et marked som overlevde de fleste andre slike arrangement i landet. Og før rettene til å drive handel ble liberalisert rundt 1850, måtte en til Stavanger for å handle fordi det av forbudt å drive handel i butikk på Karmøy.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Her er et utvalg fabrikker som produserte varer til butikkene i Stavanger i 1909.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-3yKMbnTNKRI/WgLQ6l08DaI/AAAAAAAADVk/L28Tt0WgmRc-W4hZyRIuAJUY8QrtB-YOwCEwYBhgL/s1600/stavanger1909.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="240" src="https://1.bp.blogspot.com/-3yKMbnTNKRI/WgLQ6l08DaI/AAAAAAAADVk/L28Tt0WgmRc-W4hZyRIuAJUY8QrtB-YOwCEwYBhgL/s320/stavanger1909.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Og hva var nå en reproduksjonanstalt? Selvsagt: Et trykkeri.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
I 1908 arrangerte Stavanger landssangerstevne. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Da kom navnet på alle sangerne med i programmet - med yrkestittel!</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-6Nzp37Idi6I/WgLQ_innLvI/AAAAAAAADVg/6psK5dSleU0aIkUucxlw6I0Ft9abKvIwACLcBGAs/s1600/stavanger19092.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="240" src="https://4.bp.blogspot.com/-6Nzp37Idi6I/WgLQ_innLvI/AAAAAAAADVg/6psK5dSleU0aIkUucxlw6I0Ft9abKvIwACLcBGAs/s320/stavanger19092.JPG" width="320" /></a></div>
Kilde: Stavanger, Nils Stabenfeldt, 1909Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-25368577080679009632017-09-15T07:14:00.001-07:002017-09-15T07:15:40.983-07:00Hugsar du Smørbukkgenseren?Smørbukk? Han som kom med julestemninga, ja? Alltid i den same genseren.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-KWCs085M3gY/Wbvcx7YinHI/AAAAAAAADSY/hJWBaXpKE7IN1rCKQ1aWZYvlXVGOalKrgCEwYBhgL/s1600/smorbukkvar67.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="250" data-original-width="356" height="224" src="https://4.bp.blogspot.com/-KWCs085M3gY/Wbvcx7YinHI/AAAAAAAADSY/hJWBaXpKE7IN1rCKQ1aWZYvlXVGOalKrgCEwYBhgL/s320/smorbukkvar67.jpg" width="320" /></a></div>
Eine barnebarnet mitt skulle ha seg ein slik, og då vaks tanken fram. Kva om me kunne skapa ei Smørbukkgenserbølgje. Ikkje ei motbølgje til Mariusbølgja, men ei i tilleggsbølgje.<br />
<br />
Eg er i alle fall i full gang:<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-hfQgxMhyDaA/WbvcQGsVssI/AAAAAAAADSQ/HdAHRrz__6E20CQjN9Vcwy1tZxEzLa5HgCEwYBhgL/s1600/garn.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="240" src="https://3.bp.blogspot.com/-hfQgxMhyDaA/WbvcQGsVssI/AAAAAAAADSQ/HdAHRrz__6E20CQjN9Vcwy1tZxEzLa5HgCEwYBhgL/s320/garn.JPG" width="320" /></a></div>
Og mønster finn du <a href="https://garborgogskou.blogspot.no/2017/09/smrbukkgenser.html">her</a>. Om du lagar ein genser, så legg gjerne ut eit bilete på instagram med emneknagg #smørbukkgenser og send det også til Norsk Barneblad!<br />
<br />Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-61953747285956285842017-09-08T09:01:00.001-07:002017-09-08T09:04:31.907-07:00Sommarfugl på gravstøtta<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-JI1ninzv2Nc/WbK9nO8JzUI/AAAAAAAADPw/pp8-PTZqwxguxINV96wJv1oYHq8P-w3EQCLcBGAs/s1600/IMG_0450.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1493" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-JI1ninzv2Nc/WbK9nO8JzUI/AAAAAAAADPw/pp8-PTZqwxguxINV96wJv1oYHq8P-w3EQCLcBGAs/s320/IMG_0450.JPG" width="298" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="margin: 0px 0px 13px;">
<span lang="NO-NYN" style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";">Neste
boka mi skulle snart i trykken. Berre nokre justeringar stod att. Eg hadde
manuset med meg på tur til Fjelberg prestgard for å ta ein siste gjennomgang mens me var der. Boka heiter «Håp» og handlar om
sommarfuglen som symbol på oppstoda og det kristne håpet. Eg hadde skrive at
sommarfuglen var å finna på støypejernskrossar frå 1800-talet, men hadde ikkje
sett slike sjølv nokon gong. Eit Google-søk hadde stadfesta at det var slik;
det<span style="margin: 0px;"> </span>fantest både krossar med sommarfugl
på veg ut av kokongen og krossar med berre sommarfugl. Det fekk vera
dokumentasjon god nok på, hadde eg tenkt, og tok krossane med i boka.</span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="margin: 0px 0px 13px;">
<span lang="NO-NYN" style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";">Så står
eg og ser ut vindauget på kjøkenet i prestegarden. Og får sjå ein jernkross på
gravplassen. Eg går ut for å sjå nærare på han. Når eg kjem heilt bort ser eg
at det ikkje er nokon sommarfugl på han. Eg blir litt skuffa. Eg må erkjenna
det. Men kva var vel sjansen for at det skulle vera sommarfugl på den eine
krossen som stod på første gravplassen eg var på etter at manuset var
ferdigskrive?</span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="margin: 0px 0px 13px;">
<span lang="NO-NYN" style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";">Eg går
nærare. Og ser: Det er ikkje ein kross, det er to. Dei er sette opp mot
kvarande så dei ser ut som ein på avstand. Eg går rundt for å sjå på den
bakerste krossen. Kva ser eg? Ein sommarfugl! På eit gravminne frå 1884.</span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-5zpPM2Xh1CU/WbK908AuBhI/AAAAAAAADP0/L_BAZSxzCzYOqxbmLSAo23tb8lxPlEv7ACLcBGAs/s1600/IMG_0491.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1200" height="320" src="https://2.bp.blogspot.com/-5zpPM2Xh1CU/WbK908AuBhI/AAAAAAAADP0/L_BAZSxzCzYOqxbmLSAo23tb8lxPlEv7ACLcBGAs/s320/IMG_0491.JPG" width="240" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Dermed var saka klar, og maleriet mitt av gravstøtta fekk bli med i boka som no i trykken og kan bestillast hos meg: marit.totland@knett.no</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Det blir ei lita gåvebok som du kan lesa meir om <a href="https://garborgogskou.blogspot.no/2017/09/sommarfuglboka-hap.html">her</a></div>
<div style="text-align: center;">
<u></u>Den finst både som bokmål- og nynorskutgåve</div>
Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-88867790898541864252017-03-24T10:03:00.001-07:002021-04-11T06:04:45.541-07:00Kanal fra Beiningen til Vik?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-j0yWTXH9qu0/WNVNNi6G3qI/AAAAAAAAC_E/vX6vv3HqgiAjqY1uKYpQbkhMl90x5ye-QCLcB/s1600/skude.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="205" src="https://3.bp.blogspot.com/-j0yWTXH9qu0/WNVNNi6G3qI/AAAAAAAAC_E/vX6vv3HqgiAjqY1uKYpQbkhMl90x5ye-QCLcB/s400/skude.jpg" width="400" /></a></div>
Disse bevilgningen for havnevesenet ble gjort kjent i Dagbladet 17.desember 1880.<br />
<br />
Var det virkelig planer om å bygge kanal fra Beiningen til Vik? Ja, for Bruervig må vel være en plass i Vik, tenkte jeg. Og fikk svar fra Gunn Elise Vikre på Facebookgruppa "Du vett du e' fra Skudnes.." som skriver: <i> <span data-ft="{"tn":"K"}"><span class="UFICommentBody">Bruarvigå er den vigå i Beiningen som ligger få meter frå huset vårt. Neste vig e den som går te Vikesjøen.</span></span></i><br />
<span data-ft="{"tn":"K"}"><span class="UFICommentBody">Og Nils Vikre</span></span><i><span data-ft="{"tn":"K"}"><span class="UFICommentBody"> skriver</span></span></i><span></span><span><span><span data-ft="{"tn":"K"}"><span class="UFICommentBody"><span> <i>Det å bygge en kanal fra
Beiningen til Bruravigå i 1880, tror jeg må ha vært omtrent umulig.
Eneste plassen som terrenget er såpass lavt i forhold til sjøen er fra
innerst i skude, der hvor det en gang har vært sjøhuser, og over til
helt ytterst i bruravigå. Der har det hendt at ved ekstremt høy flo så
har det runnet vann igjennom der. Med båtene som de brukte på den tiden
så hadde det uansett vært vært livsfarlig å prøve å forsere seg gjennom
der vintersdag. Tenk deg bare å komme rundt skude i robåt i skikkelig
dårlig vær. Har hørt om de planene, men trodde i grunnen at det var bare
tull. Tror foresten at navnet Bruravik var at når brurefolk skulle til
kjerka så la de til i Buravika for så å gå siste biten til kjerka.
Lokasjonen til denne vika er foresten den første vika du kommer til når
du går med båt langs land og rundt skudepynten. Noen vil vel si at der
helt ytterst i vikevågen.</i></span></span></span></span></span><br />
<br />
Begrunnelsen for å bruke penger på en kanal var grei: Båter som ikke hadde kunnet passere Skude, skulle kunne komme inn til Skudenes uavhengig av været.<br />
<br />
Så er altså ikke skipstunell ved Stadt eneste planen man har hatt om kanal.<br />
Jeg tråler for tiden avisene fra 1880-tallet etter nyheter fra Skudeneshavn. Kanskje finner jeg forklaringen på hvorfor det ikke ble noe av kanalen som nok flere kunne ha ønsket seg når de har rundet Skude i ettertid, - i små eller store båter.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-QEBShAioCUU/WNVRLryLBlI/AAAAAAAAC_Q/QlxXLs7Sz3QDnudW-16YqnBkhFQrj_q5ACLcB/s1600/IMG_7727.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="392" src="https://1.bp.blogspot.com/-QEBShAioCUU/WNVRLryLBlI/AAAAAAAAC_Q/QlxXLs7Sz3QDnudW-16YqnBkhFQrj_q5ACLcB/s400/IMG_7727.JPG" width="400" /></a></div>
Og stygt vær var det ofte, mer enn andre steder skal vi tro værmeldingen i avisa der Skudenes skiller seg ut og nevnes spesielt med <i>Søgang:</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<b><a href="https://2.bp.blogspot.com/-b-MqhJhR1nw/WNVWSt1rOaI/AAAAAAAAC_g/PbOStmxzTQsSVydUefsgFTDXtyUyNxd5gCLcB/s1600/s%25C3%25B8gang.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="222" src="https://2.bp.blogspot.com/-b-MqhJhR1nw/WNVWSt1rOaI/AAAAAAAAC_g/PbOStmxzTQsSVydUefsgFTDXtyUyNxd5gCLcB/s400/s%25C3%25B8gang.jpg" width="400" /></a></b></div>
<br />
<b>I følge Wikipedia var Stadtunnelenn planlagt noenlunde på samme tid:</b><br />
Historien om en skipstunnel gjennom <a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Stad" title="Stad">Stadlandet</a> går langt tilbake i tiden. I vikingtiden dro de sjøfarende båtene sine over <a class="new" href="https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Dragseidet&action=edit&redlink=1" title="Dragseidet (siden finnes ikke)">Dragseidet</a> på Stadlandet istedenfor å seile rundt.<br />
Allerede i 1874 ble ideen om en skipstunnel gjennom Stadlandet lansert i en artikkel i <i><a class="mw-redirect" href="https://no.wikipedia.org/wiki/Nordre_Bergenhus_Amtstidende" title="Nordre Bergenhus Amtstidende">Nordre Bergenhus Amtstidende</a></i>.
Omtrent på samme tid ble også forslag om å heise båtene opp på en
jernbaneløsning over Stadlandet lansert, noe som ble beregnet til å være
bare halve prisen av en tunnel hvor båtene seilte selv.<sup class="reference" id="cite_ref-nrkskipstunnel_6-1"><a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Stad_skipstunnel#cite_note-nrkskipstunnel-6">[6]</a></sup><br />
Skipstunnel ble utredet fra 1990-årene. I 2010 gikk den såkalte konseptvalgutredningen fra <a href="https://no.wikipedia.org/wiki/Kystverket" title="Kystverket">Kystverket</a> imot bygging av skipstunnel ved Stad.<div>Men i 2021 legger regjeringa tunnelen inn i Nasjonal transportplan.<br />
<br />
Info om maleriet mitt av Skude fyr, finner du <a href="http://gallerinauthydlaren.blogspot.no/2016/09/sildefiske-med-gode-fyrlys.html">her</a> </div>Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-63001909968269416132017-03-22T05:23:00.001-07:002023-05-06T00:33:10.281-07:00Inga framtid for Skudenes utan eit godt fiskeri, blei det hevda i 1885<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://4.bp.blogspot.com/-PzSdcC49fMw/WNJm10jOHGI/AAAAAAAAC-U/0e0D0rHqArI5khVR8rtfDryat8mKYLEkACLcB/s1600/Nordfjord%2Bjuni%2B2011%2B056.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="280" src="https://4.bp.blogspot.com/-PzSdcC49fMw/WNJm10jOHGI/AAAAAAAAC-U/0e0D0rHqArI5khVR8rtfDryat8mKYLEkACLcB/s400/Nordfjord%2Bjuni%2B2011%2B056.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Dei pantsette dyra, her med ein representert frå Totlandsgarden.</td></tr>
</tbody></table>
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>NO-NYN</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:EnableOpenTypeKerning/>
<w:DontFlipMirrorIndents/>
<w:OverrideTableStyleHps/>
</w:Compatibility>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="267">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Vanlig tabell";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri","sans-serif";
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
</style>
<![endif]--><b>Sjevrei,<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Grådua,
Plomvei, Meldvis, Sofie, Mørkrei,<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>Svartsi, Rødside, Svarsia, Rousia, Skautrei, Rodrei, Brandrei</b>; Kva har dei felles? Jo, dei blei pantsette fordi bonden ikkje kunne betala gardsskatten i tide. Då måtte han gå den tunge vegen til lensmannen i følgje med to vitner som kunne signera panteseddelen, som var ein handskriven liten lapp. På den vesle lappen stod det kva for eit dyr som skal vera pantet, og gjerne også verdien. I 1880 var ei ku sett til kr 60,-. Og namnet på kua måtte vera med, saman med nokre ord om korleis ho såg ut, så ikkje bonden blei frista til å levera ei ku som var mindre verd om så galt skulle vera at kua måtte leverast inn.<br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Og korleis gikk det om kua måtte vekslast inn i pengar? Jo, då hadde bonden enda dårlegare grunnlag for å tena nokre kroner så han kunne brødfø familien og betala gardsskatten året etter. Dermed måtte kanskje ei ny ku pantsetjast, og den vonde spiralenen var i gong.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<b>Avhengig av fisket.</b><br />
Når eg har arbeid med boka <a href="https://garborgogskou.blogspot.no/2016/11/alt-vel-roman-fra-island-og.html">Alt vel</a>, der Skudenesbuen drog til Island for å fiska sild og opplevde storstormen der, har eg undra meg over kva som fekk dei til å dra den lange og farlege vegen over havet. Svaret er vel ganske enkelt: Dei måtte skaffa mat til familiane sine. Og når silda forsvann frå Karmøystrendene, måtte dei følgja silda der ho var.<br />
Fisken, og særleg silda, la grunnlaget for framveksten av Skudeneshavn som by. Og mange trudde det ikkje kunne komma noko godt "etter silda":<br />
<blockquote class="tr_bq">
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Tiderne
og skattebyrdene er forøvrigt meget trykkende på dette sted der kun kan
oppretteholdes med gode fiskerier.</span></b><i> <span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">(Stavanger Amts- og Adresseavis, 16.4.1885, skrive som ein kommentar til orkanen i Eyjafjord hausten før).</span></i></div>
</blockquote>
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Men Skudenesbuen har tilpassa seg nye tider. Og det vil dei gjera på ny og på ny og på ny! Det er det greitt å ha i tankane no når det skal feirast 160-årsjubileum for byen i tøffe tider for arbeidsmarkedet og offshorenæringa. </span><br />
<div class="MsoNormal">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://2.bp.blogspot.com/-uxfB54EXcLk/WNJtrC-RrTI/AAAAAAAAC-k/75vu2Yydt7Q9wk5M1lSNj5I8Wc-nnbvLQCEw/s1600/panteseddel%2Bku.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="251" src="https://2.bp.blogspot.com/-uxfB54EXcLk/WNJtrC-RrTI/AAAAAAAAC-k/75vu2Yydt7Q9wk5M1lSNj5I8Wc-nnbvLQCEw/s320/panteseddel%2Bku.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Eit knippe pantesedlar, som kvar for seg kanskje kunne fortelja ei tøff kvardaghistorie</td></tr>
</tbody></table>
</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;"><br /></span></div>
Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-72666721450041355062016-12-13T08:07:00.002-08:002016-12-13T08:14:16.234-08:00Skudeneshistorie fram i lyset<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-qlbdjD6yE8k/WFAcB9Xyc1I/AAAAAAAAC1Q/RPcW7r8HG-gAAHhneuzY3WNk6D4o-oLsQCLcB/s1600/tekst%2Bfb.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="230" src="https://1.bp.blogspot.com/-qlbdjD6yE8k/WFAcB9Xyc1I/AAAAAAAAC1Q/RPcW7r8HG-gAAHhneuzY3WNk6D4o-oLsQCLcB/s400/tekst%2Bfb.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
Ja, slik markedsføres den siste boka mi. Og jeg kan ikke la være å føre tradisjonen videre fra far som så ofte sa:<br />
Det var en gang...<br />
<br />
Derfor står det også: <br />
<div class="_5pbx userContent" data-ft="{"tn":"K"}" id="js_22">
Du
husker Rolf Høines? Han som samlet og samlet, men aldri ble en
skrotnisse. Som la grunnsteinene for det som nå har blitt et fantastisk
museum, og alltid hadde en god historie på lur. Du husker han? Nå har
datteren, Marit Elisebet Høines Totland, tatt arven videre. I den
historiske romanen «Alt vel» forteller hun om hvordan flere titalls
skuter og fiskebåter fra Karmøy og Haugesund forliste i den dramatiske
Normannastormen på Island, der de hadde reist for å følge silda. Over
natten var mer enn 300 sjømenn skuteløse, mens koner og barn gikk hjemme
i Skudenes og ante fred og ingen fare. For i det siste telegrammet,
stod det bare: «Alt vel» Men alt var ikke vel, og resten er - som det
heter - historie. <br />
Denne historien er nå samlet mellom to permer, og er selvsagt til salgs hos din lokale bokhandel!<br />
<br />
Og for de som ikke kjente far, er det noen ord å lese her: <a href="http://detvareingong.blogspot.no/2013/01/det-var-ein-gong-en-far-bestefar-og.html">Det var ein gong ein far, bestefar og oldefar</a></div>
Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-17479780475871043452016-11-13T03:39:00.002-08:002016-11-13T03:39:39.233-08:00Kva gjorde kobolten med tenestejentene?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-666IA3GIFME/WChPjj6--XI/AAAAAAAACxc/zFsXRS-l8IQ61zG90ZwonmtZrlbOPbTcwCLcB/s1600/nina%2Bsele.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="217" src="https://1.bp.blogspot.com/-666IA3GIFME/WChPjj6--XI/AAAAAAAACxc/zFsXRS-l8IQ61zG90ZwonmtZrlbOPbTcwCLcB/s320/nina%2Bsele.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<span class="fbPhotosPhotoCaption" data-ft="{"tn":"K"}" id="fbPhotoSnowliftCaption" tabindex="0"><span class="hasCaption">På Museet i Mælandsgården presenterte <a data-hovercard="/ajax/hovercard/user.php?id=539251320&extragetparams=%7B%22directed_target_id%22%3A0%7D" href="https://www.facebook.com/nina.sele">Nina Sele</a>
tenestejenta og hennar livsvilkår i sommar. Me var innom ein tur, og
Nina fortalte mellom anna at det ofte var blåfarge på kjøkenveggane på
1800-talet fordi fargen inneheld gift som tar livet av innsektene som
elles trivdes så godt saman med maten. Det var nytt for meg. Heldigvis
fekk eg vita om det så tidleg at eg fekk malt kjøkkenveggene blå i boka
mi <a href="https://garborgogskou.blogspot.no/2016/11/alt-vel-roman-fra-island-og.html">Alt vel</a>. I den boka fortel også eg om tenestejentene i
skippergarden. Fantastisk at ei av mine sambygdingar frå tida på Bømlo
fortel om jentene i barndomsbyen min, Skudeneshavn. Og det same året som
eg skriv om dei!</span></span><br />
<span class="fbPhotosPhotoCaption" data-ft="{"tn":"K"}" id="fbPhotoSnowliftCaption" tabindex="0"><span class="hasCaption">Men kva med tenestejentene? Kva gjorde kobolten med dei?</span></span><br />
<br />
<span class="fbPhotosPhotoCaption" data-ft="{"tn":"K"}" id="fbPhotoSnowliftCaption" tabindex="0"><span class="hasCaption">Alt vel kan lesast som ein oppfølgjar til <a href="http://detvareingong.blogspot.no/2011/06/rdstrmpe-nei-blastrmpe-det-var-det.html">Blåstrømpe</a> som handla om korleis Karina kom til Skippergarden og blei tenestejente der. I <i>Alt vel</i> møter me henne som skipperfrue som har sendt skip til Island. </span></span>Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-72808921010169296442016-10-28T05:54:00.000-07:002016-10-28T08:22:40.193-07:00No er boka her, "Alt vel", om stormen 11.september 1884<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-Wkqmk7OTpsw/WBNHBfzIXxI/AAAAAAAACsM/gl2iGGtqRz8To4B-mv0CTmn-dIbOos-vACLcB/s1600/omslaget.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://1.bp.blogspot.com/-Wkqmk7OTpsw/WBNHBfzIXxI/AAAAAAAACsM/gl2iGGtqRz8To4B-mv0CTmn-dIbOos-vACLcB/s400/omslaget.jpg" width="267" /></a></div>
Så er boka klar for levering i butikk. 1.november skal den vera på disken. Og eg gler meg. Det er nervepirrande å leggja fram ei ny bok, men også ei stor gleda å få dela historier med andre som eg meiner har verdi å bringa vidare.<br />
<br />
I Skudenes skal eg få presentera boka under SilkeSenior, fredag 4.11 kl 13.00<br />
I Kvinnherad blir presentasjonen på Bergslagen på Sunde, onsdag 16.november kl 18.00<br />
<br />
Mange båtar frå Vestlandet, særleg frå Karmøy og Haugesund, drog til Island på sildefisket i 1884, Langt frå alle båtane kom tilbake.<br />
<br />
<span class="table-label"><br /></span>
<br />
<table class="product_table"><tbody>
<tr><td>ISBN:</td><td><div itemprop="productID">
<b>9788281631014</b></div>
<b><span content="9788281631014" itemprop="gtin13">
</span></b></td>
</tr>
<tr>
<td><span class="table-label">Forlag:</span>
</td>
<td itemprop="brand" itemscope="" itemtype="http://schema.org/Organization"><div itemprop="name">
<b>Kapabel </b></div>
</td>
</tr>
<tr>
<td>162 sider</td><td><br /></td>
<td><br /></td>
</tr>
<tr>
<td>kr 329</td>
<td><br /></td>
</tr>
<tr>
<td><br /></td>
<td><br /></td>
</tr>
<tr>
<td>Boka kan kjøpast på nett, i bokhandel</td><td><br /></td><td><br /></td>
<td><br /></td><td><br /></td></tr>
</tbody></table>
og hos meg: marit.totland@knett.no<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-4442106666778995162016-08-30T07:56:00.000-07:002016-09-11T03:32:06.652-07:00Å rekonstruera ei stavkyrkje utan å lygaDet er risikabelt å prøva seg på å rekonstruera ei kyrkje 300 år etter at den blei riven. Men det er verd eit forsøk, særleg når det er så mange kjelder som hjelper til eit godt stykke på veg.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-yxNaWYRaUfg/V8WYIIMvj8I/AAAAAAAACj8/kuxLtu6usrcdDJDTWMe5j7TwjcN7Ic8LQCLcB/s1600/IMG_7672.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://4.bp.blogspot.com/-yxNaWYRaUfg/V8WYIIMvj8I/AAAAAAAACj8/kuxLtu6usrcdDJDTWMe5j7TwjcN7Ic8LQCLcB/s320/IMG_7672.JPG" style="cursor: move;" width="275" /></a></div>
Fram til 1735 stod det ei stavkyrkje i Åkra i Kvinnherad. Bygd på dei opplysningane som finnest, har eg måla kyrkja slik - frå ein periode der det var lenge sidan ho hadde sett ein tjørekost.<br />
Men så ser eg på biletet. Og tenkjer: Stod det ei så flott kyrkje innerst i fjorden? Er eg blitt lurt av nasjonalromantikk og flotte teikningar? Eg ser på måla, lengde og breidde, og trur kyrkja heller var noko enklare. Så lagar eg eit enklare bygg, men no med ferskt tjørelag:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-x9Sdp9h5EZw/V8WY6mNlK2I/AAAAAAAACkA/dcLWV9nMopojFlGBpC0py4WpjG2BrJ8QgCLcB/s1600/IMG_7670.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://2.bp.blogspot.com/-x9Sdp9h5EZw/V8WY6mNlK2I/AAAAAAAACkA/dcLWV9nMopojFlGBpC0py4WpjG2BrJ8QgCLcB/s320/IMG_7670.JPG" width="297" /></a></div>
<br />
Men eg blir ikkje trygg på at dette er rett heller. Eg får sjekka kjeldene. Og det veks fram ei minst like fin kyrkje som den på det første biletet her. Me veit nemleg:<br />
Det var omgangar som blei vølte. Og det var svalgangar som bles ned. Altså var det tre etasjar med tak.<br />
Taka var dekte med spon, altså brune trefliser/stokkar. Det gjekk med uhorveleg mengder tjøre til tjørebreiing.<br />
Lister blei skifta titt og ofte.<br />
Stigen som skulle oppbevarast var 24 alen. Då er storleiken passe til at det går an å gjera reperasjonar på taket i dette bygget.<br />
Tårnet var utan spir, men bygd frå grunnen. Altså: Det var ingen takryttar eller eit spinkelt tårn. Men utan spir og bygd frå grunnen: kva vil det seia? Eg får sjekka fagkompetansen før eg seier meg ferdig med bildet.<br />
Nordre dører er nemde i tillegg til inngangsportalen.<br />
Dessutan er det gått med mykje pengar til reinhald av ornamentene. Altså var kyrkja dekorert.<br />
<br />
Så langt tyder mykje på at det var ei staseleg kyrkje.<br />
Men for å vera sikker, går eg til professor Dietrichson og hans verk frå 1882 om stavkyrkje i Norge. Han nemner Åkra kyrkje. Og han nemner henne saman med kyrkjene av Borgund-typen, altså dei flottaste kyrkjene.<br />
Desse kyrkjene blei ofte bygd inne i fjordane på vestlandet, står det å lesa. Kanske eg skal våga meg på eit endå flottare bygg? Men det er ikkje kjekt å bli tatt for å overdriva. Det er blitt gjort opp gjennom historia. Fotograf Knut Knutsen tar bilde av ei gamal stavkyrkje i Fortun i 1883. Den såg då slik ut:<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-EYqPosrTZ0s/V8Wcc7_7MXI/AAAAAAAACkI/0ii_AV6P4AAuEvtkvCcltm_VlTIgqZrwwCLcB/s1600/IMG_7683.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://2.bp.blogspot.com/-EYqPosrTZ0s/V8Wcc7_7MXI/AAAAAAAACkI/0ii_AV6P4AAuEvtkvCcltm_VlTIgqZrwwCLcB/s320/IMG_7683.JPG" width="211" /></a></div>
I 1890 blei denne kyrkja riven og bygd opp att på Fantoft i Bergen. Då gjenoppstod ho i denne forma:<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-z4jbta27lUc/V8Wcw7gWKXI/AAAAAAAACkM/8KS7P64xyUcwBX1c6rF6vfprkyN0wvZQQCLcB/s1600/IMG_7684.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-z4jbta27lUc/V8Wcw7gWKXI/AAAAAAAACkM/8KS7P64xyUcwBX1c6rF6vfprkyN0wvZQQCLcB/s320/IMG_7684.JPG" width="212" /></a></div>
<br />
Når eg får tenkt meg om, skal eg måla dei endelege bileta av slik eg satsar på at Åkra kyrkje såg ut. Men først skal eg lesa fire bøker om stavkyrkje som eg har kjøpt på nettantikvariat. Måleria vil bli lagde på Galleribloggen min der det også er mange andre malingsstrok: <a href="http://gallerinauthydlaren.blogspot.no/">her</a>Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-52337540154195556762016-02-27T03:52:00.001-08:002016-02-27T03:55:41.108-08:00Sagogryn får ein sjanse<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-DZKloCl0pjE/VtGN4PUkMaI/AAAAAAAACeA/x81Y9_ybsMQ/s1600/sagogryn.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://4.bp.blogspot.com/-DZKloCl0pjE/VtGN4PUkMaI/AAAAAAAACeA/x81Y9_ybsMQ/s640/sagogryn.JPG" width="480" /></a></div>
Det er fem år sidan eg skreiv bloggposten: <a href="http://marittotland.blogspot.no/2011/05/gi-sagogryn-og-kseskaft-ein-siste.html">Gi sagogryn og økseskaft ein siste sjanse. </a><br />
<br />
Fleire gonger har eg leita etter sagogryna i butikkhyllene i det siste. Forgjeves. Eg sukka og tenkte at den nok var gått i gløymeboka. Men så ein dag dukka gryna opp att, i ny innpakning. Derfor dette innlegget, som vel eigentleg er reklame, men la gå med det.<br />
<br />
Sagogryn er ikkje spesielt sunt, men det er ein tradisjonsberar og eit godt alternativ til ferdigkjøpt dessert. Og no seier ekspertane at om du strevar med søtsug, skal ein ha noko søtt til dessert, så blir ikkje dragninga mot sjokoladeskuffa så stor resten av dagen.<br />
Og det er jo nesten sunt: Sagogrynspudding med lune bær, bjørnebær eller andre bær du har i fryseboksen på denne tida av året. Det er min favoritt!<br />
<br />
Korleis hugsar du at sagogryna blei brukte? Har du ein favoritt? Del den gjerne med oss andre her i kommentarfeltet. Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-68112012548684432552016-02-15T10:35:00.002-08:002016-02-15T10:40:05.345-08:00Namna som fortel historie<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-C1PikU8ZPE4/VsIYEjgH6nI/AAAAAAAACdw/9K4hB396y9g/s1600/IMG_6918.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://2.bp.blogspot.com/-C1PikU8ZPE4/VsIYEjgH6nI/AAAAAAAACdw/9K4hB396y9g/s320/IMG_6918.JPG" width="319" /></a></div>
<br />
Nesten kvar dag fyller me ut eit adressefelt, og me skriv inn adressa nesten utan å tenkja oss om. Etter kvart som me har fått vegnamn, har eg vore svært så heldig med namna som er blitt "mine".<br />
Barndomsheimen min ligg no i Skomakerveien i Skudeneshavn. Betre kunne det ikkje bli for oss som hadde farfar, Jakob, sin skomakerverkstad i kjellaren.<br />
På Bømlo budde med i Stølane og på Husnes i Stølshaugsvegen, - namn som fortel om gardsdrift og stølar nær gardane.<br />
No bur me i Eplehagen. Det er eit så fint namn at når eg skal oppgi adressa, er det nokon som kommenterer: Å, så koseleg!<br />
<br />
Sidan me bur i Eplehagen, må me sjølvsagt ha epletre. Det var ein heil hage lenger nede ved vegen, før i tida. No er det vår tur til å planta. Så kan komande generasjonar sjå kva adresse me har, smaka på eplene og minnast bestemor og bestefar i Eplehagen. Bestefar i Eplehagen kan du lesa meir om <a href="https://totlanders.wordpress.com/vampyrane-i-eplehagen/">her</a><br />
<br />
<br />Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-20379290973893588622015-12-30T05:34:00.002-08:002015-12-30T05:38:15.058-08:00Juleheftet overlever jula!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-RXkMJYYjZ0U/VoPeAGYcOyI/AAAAAAAACZc/kXr4eFZiWyE/s1600/julehefte.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/-RXkMJYYjZ0U/VoPeAGYcOyI/AAAAAAAACZc/kXr4eFZiWyE/s400/julehefte.jpg" width="370" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
Snart tid for å pakka vekk jula? Men du har vel ikkje tenkt å kasta juleheftet?<br />
I mange år har eg tatt vare på Smørbukk, Stomperud, Finbeck og Fia og resten av gjengen. Lagt dei fint vekk i eit skap.<br />
<br />
I år lurte eg på om eg skulle kjøpa fleire hefte. Er det no sikkert nokon har glede av dei?<br />
<br />
Svaret låg i i ei eske. Eller rettare sagt; det kjem til å liggja i ei eske. Tanken slo meg; om ikkje heftet blir lese i år, eller blei satt pris på i fjor, så kjem det nye år. Og kvifor skal dei gamle liggja bortgøymde?<br />
<br />
Ei pappeske blei derfor kledd med julepapir, og gamle og nye julehefte fekk sin plass i den. No står ho fint plassert i stova. Kvart år framover skal det fyllast på med nye hefte. Og så eitt år - vil nye lesarar bli interesserte. Og gamle lesarar vil mimra.<br />
<br />
Frå no av skal eska med julehefte ha sin faste plass i stova heile jula - og nytttårshelga med!Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-17731552521974537562015-12-04T10:04:00.003-08:002015-12-05T07:06:58.261-08:00Brev frå Skaaluren, 1882.<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-1EEiiETdaw8/VmHUO7ZUvyI/AAAAAAAACXQ/MPLIWUP1-N8/s1600/IMG_6554.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/-1EEiiETdaw8/VmHUO7ZUvyI/AAAAAAAACXQ/MPLIWUP1-N8/s320/IMG_6554.JPG" width="240" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
Kontakt har det vore mellom Skudeneshavn og Kvinnherad, lenge før mi tid, sjølvsagt. Og kjekt var det å koma over dette brevet fra Knut Skaaluren frå 1882 til kjøpar i Skudenes då eg rydda i gamle dokument tilhøyrande Historielaget i Skudeneshavn. Han fortel at slupp Rosendal er bygd hos han, og oppgir dei måla den nye eigaren treng. </div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Høfleg tone og flott handskrift. </div>
<div style="text-align: center;">
Her har me noko å læra i dag.<br />
<br />
Har du opplysningar om slupp <i>Rosendal</i>, legg dei gjerne i kommentarfeltet her.<br />
<br />
Det eg har funne, er at sluppen forliste ved juletider i 1907 på heimtur frå Gotland med eit mannskap på tre. Den var då eigd av Haugesundsreiar Sakkestad, men assurert i Skudeneshavn. Kvifor brevet er stila til Pedersen i Skudenes må eg finna ut av. Både kven av "Pedersane" dette var, og kva tid han selde vidare til Haugesund.<br />
Det er truleg Martin A Sakkestad (f 1851) og kona Aasa (f 1858) som eig skuta når den forliser. Han er kalla <i>skibsfører</i> og <i>trælasthandler</i>t i folketellingane. I 1900 bur dei i Haraldsgata 22, eit hus med fire bueineingar. I dei andre tre bur det også styrmenn med familie og tenerar.<br />
Når eg seier at Marin og Aasa eigde <i>Rosendal</i>, er det fordi Aasa ser ut til å ha vore ei aktiv kvinne. Allereie ved oppstarten rundt 1890 var ho med i styret for <i>Haugesunds Sjømanns- og skipperforening.</i><br />
<i> </i> <br />
Her er glimt frå avisene som handlar om forliset i Stavanger Aftenblad, Norges Sjøfartstidende, Kysten og Fredrikstads tidende:<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-X8NiuQ0ZWSo/VmLrPH6D91I/AAAAAAAACXg/8DirTxTp_TA/s1600/IMG_6804.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="http://4.bp.blogspot.com/-X8NiuQ0ZWSo/VmLrPH6D91I/AAAAAAAACXg/8DirTxTp_TA/s320/IMG_6804.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-_XkrxpZ5L2Y/VmLrRROGSzI/AAAAAAAACXo/FBQ_2DlPj-M/s1600/IMG_6805.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="http://1.bp.blogspot.com/-_XkrxpZ5L2Y/VmLrRROGSzI/AAAAAAAACXo/FBQ_2DlPj-M/s320/IMG_6805.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-7nX10bnNaKM/VmLrSycPHbI/AAAAAAAACXw/7RN9E-LIHF4/s1600/IMG_6806.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="251" src="http://2.bp.blogspot.com/-7nX10bnNaKM/VmLrSycPHbI/AAAAAAAACXw/7RN9E-LIHF4/s320/IMG_6806.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-13ql06xexNg/VmLrVyxLRUI/AAAAAAAACX4/c3OALBh9PgY/s1600/IMG_6810.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="168" src="http://1.bp.blogspot.com/-13ql06xexNg/VmLrVyxLRUI/AAAAAAAACX4/c3OALBh9PgY/s320/IMG_6810.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-cViK314HLYI/VmLrYiUKLlI/AAAAAAAACYA/lzx-QQrsuIs/s1600/Norges%2Bsj%25C3%25B8fartstidende%2B21.1.1908.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="171" src="http://2.bp.blogspot.com/-cViK314HLYI/VmLrYiUKLlI/AAAAAAAACYA/lzx-QQrsuIs/s320/Norges%2Bsj%25C3%25B8fartstidende%2B21.1.1908.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-Ni9yRalg31k/VmLreqw9LiI/AAAAAAAACYI/dPlOXcIyMNw/s1600/IMG_6808.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/-Ni9yRalg31k/VmLreqw9LiI/AAAAAAAACYI/dPlOXcIyMNw/s320/IMG_6808.JPG" width="219" /></a></div>
<br /></div>
Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-61914415503307622512015-07-30T08:23:00.002-07:002015-09-26T03:01:32.012-07:00Lang veg frå jord til bord<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-uOkH_rRWxT8/VbpBHk8emHI/AAAAAAAACLU/HtTerwc_spA/s1600/IMG_6403.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/-uOkH_rRWxT8/VbpBHk8emHI/AAAAAAAACLU/HtTerwc_spA/s320/IMG_6403.JPG" width="237" /></a></div>
<br />
Me hentar mjølposen og bakar brød. Enkelt og greitt. Eller me kjøper brødet i butikken. Enklare.<br />
Vegen var lenger frå jord til bord då ei kvern var å finna i kvar bekk og å.<br />
Denne står framleis i Åkra i Kvinnherad.<br />
<br />
Fleire maleri finn du på <a href="http://gallerinauthydlaren.blogspot.no/">Galleri Nauthydlaren, mi digitale utstilling.</a>Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-33383678443922414422015-06-30T09:25:00.000-07:002015-06-30T12:18:33.944-07:00Vindhjul - sommarlektyre av gamal årgang<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-j-GiZCqvkdw/VZK3p52iQYI/AAAAAAAACGQ/twfegfbg234/s1600/IMG_3786.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="http://3.bp.blogspot.com/-j-GiZCqvkdw/VZK3p52iQYI/AAAAAAAACGQ/twfegfbg234/s640/IMG_3786.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Siste bokpakke gir meg litt å tygga på utover sommaren: <i>Folkebladet</i>, årgang 1893 og 1894, <i>Norge på Havet</i>, bind 1-4 (bind 1-3 omhandlar tida før 1900) og <i>Sjøfolk forteller</i> med historier frå attenhundretalet.<br />
<br />
Eg flytter meg altså 130 år tilbake i tid, og dei rundt meg må nok finna seg i at siste nytt frå meg ikkje akkurat har brennaktuell karakter.<br />
<br />
Ukeblader er vanlegvis ikkje det eg les, men eg gjer eit unnatak for <i>Folkebladet</i> fra 1890-talet. Der kan eg lesa (på gotisk):<br />
- Hvor langt flyver Bierne?<br />
- 1000 kilometer på Velociped<br />
- Gaffelens historie<br />
- Helbredelse ved hypnose<br />
- Sjokoladefabrikationen<br />
<br />
Og kva skjuler seg under overskrifta <i>Vindhjul</i>? Jo, sjølvaste Skudeneshavn. Rosenkrans Johnsen gir nemleg Skudeneshavn namnet <i>Vindhjul</i>:<br />
<br />
Jeg satt og tygde på penneskaftet, svært betenkt på det ord jeg skulle sette som overskrift. - Så kikket jeg for tyvende gang på min brors tegning av det kjente, kjære sted - fyrlyset der vest, der det ligger som en forpost på vakt mot draug og storm og alle havsens farer.<br />
Jeg syntes jeg hørte bølgene bruseog brenningene skvette og ramle mot den høye klippe, og jeg mintes lyden av den evige havets og vindesns gang over sjø, og over de trebare heier - en sang som så hurtig vekkes i deres minne som en gang har hørt dens skjønnhet, dens redsler, dens tusen melodier.<br />
..<br />
Jeg velger å kalle stedet er vindhjul. Det er det nå også, mildes talt. Geografisk talt er det Skudenes fyr, ledestjernen for den sjømann som om natten søker innenskjærs fra Norsjøen, mellom Jærens og Karmøys sydpynt eller ut, nord for Bergensleia.<br />
Et vindhjul er det bokstavlig talt. Man kunne nesten tro at vind og motvind, innavind og utavind, som det hist og her kalles, fabrikeres på Skudenes.<br />
Tar du din avis i hånden, går du på børsen, i skipperforeningen, på tollboden, til megleren, til havnefogden, på dampskipsbryggen - alle steder ser du telegrammer om vær og vind slik som den dene dagen arter seg ved Færder, ved Orøy, ved Skudenes og så videre.<br />
Det er et meget viktig punt av Norge, dette vindhjul. Store verdier av skip og last ferdes daglig på de kanter i alle retninger. Og etter den retning vinden telegraferes å ha, stiller seg for dagen deres håp og humør som har fartøy underveis.<br />
For skipsreder Olsen er det god vind, for fru Skipper Hansen motvind og for megler Nilsen "pokker også". Navnet Skudenes spiller daglig en ikke uvesentlig rolle i mange hjem. Ofte, ja, hver dag avhenger ganske store spekulasjoners skjebne av værtilstanden i dette vindhjulet.<br />
..., <br />
Åvære fyrvokter kan være trist nok her i landet, men på Skude fyr blir det vel aldri kjedelig. Det er et av de livligst beferdede strøk langs kysten. Seil fra alle kanter - fullriggere med seil av hviteste duk fra topp til dekk - et gjestebud for kystboerens øyne, barkskip og skonnerter, jegter og skøyter og båter, slingrende med barkrøde seil som blusser så vakkert i solskinnsvær, og travle damperes røk og rigg fra leia i nord, fra havet i vest og fra kysten i sør.<br />
Og om kvelden har fyrvokteren kjenninger nok - blanke, gjennomtrengene fyrøyne som med sitt gule lys stirrer på han, eller med regelmessige mellomrom blinker til han gjennom mørket og forteller på sitt veltalende stumme språk: Alt er klart.<br />
Men alt er ikke bestandig i orden. Mørkee tidender om forlis og voldsom død i det brusende, skjærfylte farvann omkring meldes ofte nok når dagen rinner. Lang og mørk er farvannets saga om stormfulle dager og svarte uværsnetters herjinger der vest.<br />
Det er ved uvær og natt en redslenes gru over strøket, en smertens moll i bølgernes gang, et dødsens kvin i måkenes skrik og vindens plystring som får det til å gyse i blodet.<br />
Men bak erindringen om redslene stiger som den strålende kororna bak den formørkede sol minnene om Skude og om skjærgården der vest i lys, i dag, i sommerprakt, med blått hav og solgull i muntert brusende bølger, med vippende fiskerbåter og vestlig bris med bør for tallrike skip til alle kanter.<br />
Jeg husker nok Skude i sønnavind og regn også. Det er nok av flo-vær på de kanter. "Skudenes: Overskyet. Regn. Sør - sørvestlig kuling" står det ofte dag etter dag i værtelegrammene.<br />
Men jeg dveler helst ved minnet om det friske, det strålende klare der ute, når land kjennes fra damperenes bro ti mil til havs og når solen ved kveld flammer gull og rav i det lette skyflor med gjenskinn bortover sjøen.<br />
<br />
Frå Folkebladet 1894<br />
<br />
Brorens tegning:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-3rn_Lf27W7c/VZLNy5btF-I/AAAAAAAACGg/-EJjn4OZI_0/s1600/IMG_3788.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="http://1.bp.blogspot.com/-3rn_Lf27W7c/VZLNy5btF-I/AAAAAAAACGg/-EJjn4OZI_0/s400/IMG_3788.JPG" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6040516561229631980.post-92039966628183597562015-03-21T10:56:00.000-07:002015-03-22T04:09:23.935-07:00Hyrekontrakt anno 1881<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-4fMpLTa1BRM/VQ2yKjbi2VI/AAAAAAAAB24/Vr3VeD2Pzaw/s1600/hyre.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-4fMpLTa1BRM/VQ2yKjbi2VI/AAAAAAAAB24/Vr3VeD2Pzaw/s1600/hyre.jpg" /></a></div>
<b><br /></b>
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>NO-NYN</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:EnableOpenTypeKerning/>
<w:DontFlipMirrorIndents/>
<w:OverrideTableStyleHps/>
</w:Compatibility>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="267">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Vanlig tabell";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Calibri","sans-serif";}
</style>
<![endif]-->
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<b>Hyrekontrakt</b></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Jeg,
Skipper P. Jakobsen, førende Rapid, hjemmehørende i Skudesnes vedgaar paa
efternævnte Betingelser at have forhyret nedenstaaende Mandskaber:</span><br />
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Jacob
Andersen Vaholmen, Johannes Halvorsen Sandve, Knud Endresen Melhus, Ole Michal
Jacobsen</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">hvilke
Mandskaber have at gjøre Teneste i ovennævnte af mig førte Fartøy paa en Reise
herfra til Island og tilbage til Hjemstedet, samt under vor Henliggen paa
Island at gjøre Tjeneste som Notemandskab med de medbragte Noteredskaber efter
mine i deb Anledning givne Bestemmelser og med Forpligtelse til i den Tid de
ere under Kommando af de Befalhavende over Noteredskaben samt Waage om han
skulde vere tilstede, at vise den samme Hørighet og Lydighet som de ellers
skylde mig, det samme gjelder ogsaa under Sildetilvirkning samt Torskefisking
om dertil skulle levnes Tid.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Hyren er
for Jacob Andersen 11 elleve Kroner ugentlig og ¼ Lod på egen Kost.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Ole Michal
Jakobsen, hyre etter Fortjeneste samt fri Kost.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Johannes
Halvorsen og Knud Andreas Endresen 8 åtte Kroner ugentlig paa egen Kost samt
halv Lod af det opfiskede Kvantum Sild. Hyren tager sin Begyndelse fra
Afseilingsdagen og vedvarer til Fartøiet retournerer.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Anm.1<span style="mso-tab-count: 1;"> </span>Sildeprisen bliver Kr 8 åtte for stor god Sild
og forholdsvis mindre for blandet Sild – ifølge Contrakt mellem Rhederi og
Noteeierne – pr Tønde, dog saaledes at 120 Tdr regnes for 100 eller mer Tilgift
af 2 % for det paa Island tilslaaede Kvantum.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Anm. 2<span style="mso-tab-count: 1;"> </span>For de Mandskabers vedkommende der med fartøi
afgaar betydelig senere fra Skudenes, bliver ikke Lod at beregne for den Sild
der førend Deres Ankomst til Island maatte vere opfisket og tilvirket, hvorimod
om Fartøierne afgaae nogenlunde samtidig og det til Island først ankommende
Fartøi alene skulde gjøre Fangst, da bliver dog Lod at dele med de senere
ankommende Skibe.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Anm.3<span style="mso-tab-count: 1;"> </span>Naar et eller flere Fartøier har erholdt Land
og et eller flere bliver tilbage paa Island for yderligere at fiske, da bliver
følgende Bestemmelser gjeldende:</span></div>
<ol start="1" style="margin-top: 0cm;" type="a">
<li class="MsoNormal" style="mso-list: l0 level1 lfo1;"><span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">De Mandskaber der følger det Island
forladende Fartøi faar Lod i Lighed med de der bliver tilbage saa fremt
Fartøiet enten oplosser Silden og gaar tilbage til Island eller de følger
med til Østersjøen for Sildens <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Realiseren – derfor erholde de den
almindelige maanedshyre, hvilken Hyre bliver at sammenslaa med de
tilbageværendes Lod og derefter delt. Slik Lod bliver også å beregne til
Nodebasen.</span></li>
<li class="MsoNormal" style="mso-list: l0 level1 lfo1;"><span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">De Mandskaber der derimot maatte blive
afmønstrede ved Hjemkomsten erholde kun Lod af det Sildekvantum der var
opfisket og tilvirket da de forlod Island.</span></li>
</ol>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Anm. 4<span style="mso-tab-count: 1;"> </span>Saa fremt man selv ikke skulde faa Sild eller man
af en eller annen Grund vilde kjøbe Last Sild paa Island, da faar Folkene for
Tilvirkningen af denne Silden, ¼ Lod i følge den Pris der i herværende Contrakt
er stipulert.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Anm. 5<span style="mso-tab-count: 1;"> </span>Skulde Forholde indtreffe, der i denne Contrakt
ei ere anmerkede, da har Mandskabene at finde sig i de rimelige Bestemmelser som
Skipperne og Waage maatte fatte. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Anm. 6<span style="mso-tab-count: 1;"> </span>Berusende Drikke om bord tillates ikke.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">So er
antagen</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Johannes
Halvorsen, Knud Endresen og Ole Michal Jacobsen</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">vedgaar at
være bleven bekjentgjort med Søfartsloven §111 og lover i ingen Maade at
overtrede samme, fremdeles tilstaa at have antaget denne Contrakt og forbinde
os til at opfylde de Pligter, som med Hensyn til denne vor Stilling paaligger os,
samt ikke i Fartøiet at medtage nogen Varesort for dermed at begaae Smugleri.
Vi erkjende ligeledes at være bleven gjort bekjendt med de Regler angaaende
Forhyring som indeholdes i Lov om Søfart af 24. Marts 1860 §29.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">I øvrigt
underkaste vi os paa begge Sider de gjældende Love og Søordninger.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Mandskabet
erholder fuld Lod af det opfiskede Kvantum Torsk. <i style="mso-bidi-font-style: normal;">(tydelig påskrevet senere)</i></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Skudesneshavn den …. Juni 1881</span></i></div>
<div class="MsoNormal">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;">Underkrevet av Skipper Jakobsen, mannskapet og
Attestert av E Kjeldsen</span></i><span lang="NO-BOK" style="mso-ansi-language: NO-BOK;"></span></div>
Marit Elisebet Høines Totlandhttp://www.blogger.com/profile/16048555625468531643noreply@blogger.com2